AVSETBETY Be ARMS Rörande Paris befästningar och utsigterna för dess försvar skrifver Berlingske Tidendes bekante militärförfattare följande i en ny artikel: Vi hafva förut omtalat de fortifikatoriska anläggningar, som skulle försäkra Paris mot ett fiendtligt anfall, och kommit till den slutsats, att de tillsammans utgöra ett mycket starkt befästningssystem. Vi nämnde, att utom de 15 äldre detacherade fästena ännu anlades flere nya, och såvidt vi känna, har man nu äfven uppfört tre nya, stora verk på sådana punkter, från hvilka ett anfall jemförelsevis skulle kunnat verkställas med lätthet. Dessa punkter äro: Gennevilliers mellan S:t Denis och Fort du Mort Valerien på vestra och Meudon och Clamart på södra sidan af Paris. Enligt några meddelanden skall på sistnäfända sida endast ett nytt fäste vara anlagdt, nemligen mellan Mendon och Clamart, hvilket icke vore särdeles lyckligt, då fienden i sådant fall skulle kunna begagna höjderna vid Bagneux till uppställning af batterier mot de på sydsidan liggande fästena; detta kan han deremot icke, om ett verk är uppfördt öster om Clamart. Ehuruväl nu, som sagdt är, de fortifikatoriska anläggningarna omkring Paris i sin helhet kunna anses utgöra ett starkt befästningssystem, kan man dock icke antaga, att hufvudstaden derigenom skulle vara fullkomligt betryggad. Att uppnå en fullkomlig säkerhet skulle vara en öfvermåttan svår uppgift, då man lätteligen kan uppvisa flere höga punkter, från hvilka några af fästena kunna beskjutas, och som på andra sidan ligga för långt från staden, för att kunna tagas med inom försvarslinien. En sådan punkt är Avron vid Rosny, hvarifrån hela den befåstade linien från Noisy till Rosny kan beherrskas. Vi anse dock icke denna punkt så farlig som terränvgen vester om Villejuif, hvilken dominerar de tre temligen lågt liggande fästena de Montrouge, de Bicetre och dIvry och, hvad som är ännu värre, endast ligger tre fjerdedels mil från den inre staden, hvilken sålunda derifrån kan beskjutas. Vi hysa föga tvifvel om att preussarne just skola välja denna punkt till sitt anfall, kanske på samma gång de göra försök mot fästena d Aubervilliers och de Romainville, emedan dessa ligga staden närmast. I tyska tidningar talas mycket om en eventuel Seine-öfvergång mellan Fort du Mont Val6rien och S:t Denis; men man har då knappast tagit med i räkningen det nya fästet vid Gennevilliers, ty detta skulle i särdeles hög grad försvåra ett sådant företag, Enligt vårt förmenande kan man sålunda vänta preussarnes anfall från söder och nordost, och vi misstaga oss knappast mycket, om vi antaga, att de skola börja det med ett boribardement, förutsatt att de lyckats medföra tillräckligt tungt belägringsartilleri. Vid Toul hafva de hittills lidit brist derpå. På sista tiden heter det, att de ditfört tunga kanoner från Sedan, och det kan ju hända att några af de i denna fästning funna kanoner också skola blifva begagnade möt Paris. Hvad de i senaste tid från fransmännens sida till Paris försvar utanför stadens försvarslinie vidtagna åtgärder angår, kunna viicke riktigt inse deras nytta.. Vi förstå t. ex. icke, -hvilken fördel man kan vänta sig af att utsända afdelningar mot de preussiska trupperna, som nu säkerligen satt sig fast omkrinj Paris och naturligtvis stå i den fullkomligaste förbindelse med hvarandra; det är fastmera möjligt att man derigenem gifver fienden tillfälle att vinna jemförelsevis lättköpta segrar. Lika litet kunna vi fatta nyttan af att bränna skogarne i Paris på en omkrets af 4 till 6 .mil. Riktigheten af att i närheten af Paris undanröja alla föremål, som kunna dölja fiendens företag mot staden, är naturligtvis påtaglig; men--detta är också någonting helt annat. an påstår att skogarnes afbrännande till en del skall hafva till ändamål att beröfva fienden dervarande materiel till fåsciner; men vi kunna med skäl betvifla, att det på så kort tid varit möjligt att aflägsna allt, som kan begagnas till förfärdigande af sådant flätverk. Vi tro att det skulle hafva varit riktigare att Hålla tillsammans de krafter, öfver hyilka man ännu kan förfoga, och icke utsätta hvad som återstår af linietrypperna för något pederlag. Vi betvifla ingalunda, att mobilgardisterna skola göra sin skyldighet i fästena och på vallarne; men det torde likväl vara riktigast att wunderets I av -.svuja dem genom att också tilldela Tyart fäste en passande styrka af öfvade trupper, ty till offensiva få af någon g enomgripande betydelse har man: knapp past ett tillräckligt antal öfvade fältsoldater. aka kammer nu an på, hvilken hållning den par a risiska befolkningen skall intaga vid ett bombardement, som svårligen torde uteblifva. Vi skola icke uttala någon åsigt i detta hänseende, då detta skulle ligga utom vår uppgift, som endast är att betrakta do militära förhållandena. Emellertid skulle vi dock 4 anledning af den anmärkning, som flere gånger blifvit anförd i utländska tidninar såsom en af hufvudgrundernva hvarför Paris icke skulle kunna hålla sig, nemligen den omständigheten, att det könservativa elementet, söm består af personer, hvilka hafva materielt intresse i att se ståden skonas, är det vida öfvervägande inom befolkningen, vilja fåsta uppmärksamheten på, att det efter all anledning kanantagas, att minst 100,000 ersaner af de mera bemedlade klasserna lemnat aris, General Trochu utfärdade omedelbart efter revyn den 13:de följande dagörder till Paris-armen: Aldrig har en befälhafvare öfver någon armå haft framför sina ögon det stora skådespel som I gifvit mig. Tre hundra bataljoner medborgare, organiserade, beväpnade, enrollerade bland hela befolkningen, enhälligt i en oändlig samstämmighet ropande på Paris försvar och friheten. Hvarför hafva de främmande nationerna, som tviflat om eder, hvarför hafva dessa armåer, som marschera emot eder, icke hört detta! De skulle hafva erfarit det intrycket, att olyc kan under några veckor gjort mera för att höja nationens själ än långa år af njutning för att förslappa den. n anda af hängifvenbet och uppoffringar har genomträngt eder, och redan hafven I denna att tacka för denna edra bjertans enighet, som skall rädda eder, Med vår fruktansvärda effektivstyrka skall den dagliga tjenstgöringen af ering dena kunna bestridas med icke mindre än 70,000 man i permanens. Och om fienden genom ett samladt anfall eller genom öfverraskning eller genom en bresch skulle kunna intränga genom fästningsmuren, så skulle han möta barrikader, hvilkas uppförande: förberedes, och hans kolonner skulle blifva öfverändakastade genom de efter hvarandra följande attackerna af 10 särskilda reserver. Hysen sålunda ett fullt förtroende och veten, att Paris ringmur, försvarad med den allmänna andans hela ihärdiga ansträngning och meå trehundratusen gevär, är otillgänglig. Nationaloch mobilgardister från Seinedepartementet! I nationalförsvarskomitns namn, hvars representant jag är inför eder, tackar jag eder för eder fosterländska omsorg om de dyrbara intressen I hafven att bevara. MÅ Och nu till verket i de nio försvarssektionerna! Ordning öfverallt, lugn öfverallt, hängifvenhet öfverallt! . Och erinren eder, att, såsom jag redan sagt eder, ordningens upprätthållande i Paris under dessa kritiska dagar är anförtrodd åt eder. Bereden eder på att uthärda dem med ståndaktigheti — På detta vilkor skolen I segra. Tidningarne meddela åtskilliga episoder från revyn. På Place de la Qongorde stod den 21:sta bataljonen uppstäld 1 ledet såsom simpel ss Ma sot