Aftonbladet – 20 september 1870, sida 3

i AP. TJ KSRORENORSPTRSE PIN Bret från Fijiöarne. Fijiöarne, April 1 1870. Hr redaktör! Af en händelse kom en uppsats om Fiji öarne, införd i ert värderade blad, mig till Ihanda. Jag ser med förvåning att för fattaren till denna uppsats, en i Nya Zea land bosäått svensk, är så litet hemma i hvar som rörer Fiji, att han till och med vill på. börda :en viss van Darme att vara grutid läggaren af kolonien derstädes. Hr var Damme var i Fiji åren 1859 och 60 och bi trädde för någon tid den dåvarånde engelsk: vice konsuln; men detta är något helt anna än grundläggandet af en koloni i Fiji. Fij är änvu icke, ehuru här är omkring 200( hvita, någon koloni. Här fiones inga lagar ingen tull; konsalerna på platsen hafva in. gen annan makt än att förhindra slafhande samt såsom medlare mellan de infödda oct hvita i händelse af oroligheter. Hr var Damme är icke heller den första svensk son kommit till dettaland. 1809 kom här er svensk med namnet Charles Savage, (Savetch), hvilken efter flerfaldiga strider med infödingarne slutade sin bana med att blifva dödad af dem samt stekt i en Fijiugn och uppäten. Af hans ben gjordes segelnålar. Efter honom vet jag af ingen -mer än hr Egerström, hvilken kom till Fiji samtidigt med hr van Damme. Sedermera hafva några flera anländt, så att för närvarande vi äro 8 svenskar här. Olyckligtvis förlorade jag detta nummer af er tidning vid ett skeppsbrott, som jag led den 10 sistlidne Mars, annars skulle jag hafva rättat nägra andra misstag i uppsatsen; jag påminner mig endast att der stod, att Levuka är en af de största öarne i gruppen. I Fiji finnes ingen ö kallad Levuka, utan Nya Zealändaren är illa hemma i Australiens geografi; han har uppenbarligen bört talas om Levuka och straxt utan efterfrågniogar skrifver han att Levuka är en ö, då det i verkligheten reduceras till en plats af omkring 20 tunnland. Levuka är nemligen förnämsta handelsorten i Fiji och belägen på en af de större öarne, kallad Ovalau. Hur är det möjligt att en i Nya Zealand bosatt svensk kan hafva den oförsigtighelen att skrifva om ett land, hvarom han, efter hvad det synes mig och alla svenskar härstädes, icke har den ringaste kännedom. Kunde han ej så gerna klåttra ihop något om hvad ban sett och hört i det land hvarest han vistas. Det bänder ibland, att ett och annat svenskt blad når äfven oss och isynnerhet, om deri förekommer någon uppsats hvilken rör 0ss närmare, Fijiöarne äro en framåtgående ögrupp. Här växer den ypperligaste bomull i verlden. Om 2 å 3 år kan denna plats exportera så mycket bomull som Indien. . Svårigheten för närvarande är, att det är så ondt om svarta till detta arbete. Anstalter äro gjorda att hemta negrer från Salomonsgruppen. hvarest äro. tusende sinom tusende af blodtörstiga kannibajer, som behöfva blifva omvända och hvilka snart. nog förlora all den:fordna vildsintheten och visa sig vara ypperliga arbetare. Fijanerna sjelfva arbeta litet eller alls intet och om man kan förmå, dem. att arbeta, varar det endast tör en vecka-eller par. De importerade männen äro fria och erhålla sin ön, när de gå tillbaka till sin fäderneö. De hafva vanligen att arbeta i 3 år och deras lön är 3 rår 60 öre per månad. I början äro de vanligtvis motsträfviga och man är nödgad att ibland gifva dem prygel ehuru de äro friå arbetare och inga slafvar (!). En Man som anländer till Fiji med. 10,000 rdr i pengar och handelsvaror, passande för platsen; kan göra sin lycka fortare här än i något annat land.i verlden, Land kan blifva köpt från både hvita och intödingar från 1 shilling sterling till 1 -per acre. (En acre 26,23 sv. .kappland). De af infödiogarne mest omtyckta saker äro långa 15 a 18-tums knifvar, yxor, tyg af alla sorter, färg röd och blå, munspel; rakknifvar, speglar, peron nDålar sämt tråd. Jag kunde ha mycket mer att berätta eder, men jag känner mig äopu. betydligt matt efter Sskeppsbrottet, i hvilket jag och en annan svensk hr J. T. W. Strand jemte 5 engelsmän hade att under 12 långa timmar kämpa för lifvet, när ändtligen en Fijikanoe anlände, som just räddade oss i rättan tid. Jag tecknar mig eders ödmjuke tjenare. N, E. Söderberg. dra EN TE