Aftonbladet – 19 september 1870, sida 3

;J omedelbart förestå, att vi tro att följande närmare skildring af hufvudstadens yttre beI fästningskrets, som vi låna ur KriegsZeitung. ej skall vara våra läsare ovälkommen, isynnerhet för dem som med tillbjelp af de här utkomna kartorna redan orienterat sig i terrängen närmast omkring Paris. 1. Den nordöstra linien af de detacherade fästena. Fästena Couronne de la Briche, Doublecouronne du Nord och ITEst utgöra S:t Denis befästning. X Denna ort med 26,000 invånare ligger en mil från Paris och innesluter som bekant-är i den gamla och vördade benediktinerklosterkyrkan, den äldsta kristna kyrka i Frankrike, de gamla franska konungarnes grafvar. De nämnda tre fär stenas speciella bestämmelse är så tydlig, att hvarje vidare förklaring är öfverflödig. Den öfversvämning, som skall åstadkommas genom åarne Rouillon och Vielle de mer, hvilka genom en i söder om S:t Denis befintlig sluss vid behof kunna afledas i kanalen, anse vi icke för något väsentligt försvarsmedel, emedan det ingenstädes finner stöd och icke ligger på den ifrågavarande befästningens anfallsterräng. Denna ligger enligt vår uppfattning gentemot Fort Couronne de la Briche, medan den stödjer sin högra flygel mot Seinen. Fästet Aubervilliers, ett starkt kronverk, bestående af tre hela och två halfva bastioner, :betäcker stora vägen till Lille och terrängen mellan S:t Denis och FÖuregkanalen som venster om förstaden Pantin mötas i en rät vitkel, På fältsidan a dessa kanaler befinna sig en mängd jordverk, hvilka icke endgast betäcka de bakom dem liggande broarne utan äfven skola tjena till sjelfva vattenvägarnes bestrykande. Man bar med anläggandet af dessa broar åsyftat att underlätta offensiven från stadsbefästningen och det närmast liggande fästet Romainville på den fria terrängen. Den i söder från vägen till Metz börjande och till Marne sig sträckande platån är på sina yttre sluttningar krönt med en mängd befästningar, hvilka gifva den karakteren af en i hög grad fruktansvärd position och vid försvaret af Paris alldeles afgjordt äro af: den största vigt. Vi finna derstädes Fort Romainville, en bastionerad fyrkant med et: enda till sluttningarne nående brant framskjutet hornverk och en-terrassbefästning. -Fästet betäcker defilten till staden och tager platån: under elden. Hornverket flankerar sidosluttningarne, och den i zigzag gående terrassbefästningen bestryker fästet Aubervilliers och vägarne till Metz. Derpå följa fästet Noisy af samma inrättning som fästet Romainville, redouterna (små slutna verk) Montreuil och Boisserie, fästet i Rossny med fyra bastioner, redouten i Fontenay och fästet i Nogent, en bastionerad fyrkant med framskjutet hornverk. Dessa befästningar betäcka platån i Romainville mot öster och blifva derföre så disponerade, att, de icke endast taga den öfriga terrängen framför istningsverken utan äfven de kuperäde sluttnin? ningarne omedelbart framför fronten under elden. En särskild militärväg förenar dem. Den sydöstra randen at oftanämnda platå har en naturlig styrka genom den brant sluttande stranden af den inemot 100 steg breda Marne och Vincennesskogen, som erbjuder tillfälle till förhuggningar. Omedelbart) på den 60 till 80 fot höga 8trandeh ligger ett 2800 steg långt retranchement, på hvars båda flyglar ligga redouterna Fraisandrie och Gravelle, och det fasta med sina vallar och grafvar.historiskt. berömda slottet. Vincennes med vidsträcktå befästningar i ryggen. Här vår det Napole0n I år 1804 lät verkställa den orättvisa arkeuseringen af hertigen af Pnghien. Den härvarande fästningskomplexen innesluter ett kanongjuteri, en mycket betydande artilleri-arsenal samt är säte för artilleri-pröfningskommissionen och garnison för chasseurs de Vincennes. Vi anse platån i Romainville för Paris vigtigaste försvarsposition och som, försvarad med den energi som icke kan fränkännas fransmännen vid någon affär under detta krig, kan kosta angriparen mycket blod. Den var redan år 1814 skådeplats för ytterst häftiga strider mellan Marmont och furst Scbwarzenberg. 2. Den södra linien innesluter fästena. Charenton, dIvry och Bicbtre, alla bestående af fem bastionsfronter, fästena Montrouge och de Vauves, båda bastionerade fyrkanter och fästet dIssy med fem bastioner. : Dessa fästen medgifva en kraftig flankering sinsemellan och hafva till ändamål att taga under elden de talrika jernvägarne och landsvägarne från södra delen af landet till Paris såväl som den der uppåtstigande, ockuperade terrängen framför. Vid deras anläggning kände man ännu icke de nuvarande Jångskjutande kanonerna. De äro derföre belägna alltför nära hvarandra, och mellan dem förefinnas farliga terränghöjningar, från hvilka man tiil en del kan se och beskjuta det inre af verken. Detta skulle endast kunna förebyggas genom stark travestering af de hotade linierna, men hvilket mer eller mindre skulle skada verkens manövreringsförmåga. 3. Vestra linien. Fästningen Mont Valerien, som ligger på den liknämnda högsta upphöjningen af den dervarande redan af naturen för ett försvar ytterst gynnsamma kuperade, bergiga terränen, som sluttar brant åt Seinen och erbjuder en ullkomlig öfversigt af Paris och dess befästningar, är det ojemnförligt starkaste bland-dessa fäåsten. Genom anordningen af dess profiler och utrustningen med artilleri, kaserner, magasin af alla slag m. m., har man gifvit den en hög grad af sjelfständighet, som äfven är nödvändig redan derföre, att den för det stora afståndets skull är beröfvad hvarje understöd. från angränsande verk. Denna lucka i Paris befästning har flere gånger och senast under det nuvarande kriget kommit på sal i lagstiftande kåren. Man söker fylla henne, i let man arbetar på ett fäste, som skall ligga nära : vangården i S:t Cloud. ; Melian stadsbefåstnfngen och fästet Mont. Val6-. ien ligger den bekanta Boulogneskogen, hvilken vå sin yttersta rand skall förses med förhuggnins sar för att sålunda öfverhufvud göras otillgänglig; ! nen för att från den yttre stadsbefåstningen kunna : aga terrängen ända till Seine under elden, måste : kottfältsuthuggningar af vid pass 50 stegs bredd föras, hvadan. parisarnes älsklingstillbåll utan tvifel skall lida betydlig skada. Men att åtgärderna detta hänseende skola vidtagas utdn alltäfseende! jå befolkningens önskningar, uteslutande efter som let militära intresset fordrar, derom äro vi — medl: rännedom om de franska befälhafvarnes åsigter il; lylika fåll — fullkomligt öfvertygade. De skola udast göra sin pligt. Sämtliga fästena hafva torra med murverk infat:! ade vid pass 16 till 18 fot djupa grafvar som utan! ärskilda, låga försvarsanläggningar endast bestryas framför bastionernas flanker. Föröfrigt äro le utrustade med nödiga magasinsrum, kaserner l, n. m. Om för Paris finnes en särskild uppställ: ing af artilleri och ammunition, proviant och sjukmusmateriel m. m., är oss icke bekant. Vi skulle :! ilja betvifla detta, emedan fransmännen just icke : låga sörja för framtiden. Vi vilja till sluts en-l: last nämna, att samtliga fästena: genom :telegraf-, edning stå i förbindelse:sinsemellan och med ve-, lerbörande kommandoplatser i staden. Hvad be-l. ättningens minimistyrka beträffar, kunna vi icke lerom meddela några tillförlitliga uppgifter. År! 814 hade Napoleon till försvar för den öppna sta-: len — Montmartre-låg då ännu utom densammal; — bestämdt 40,000 man med 150 kanoner, 1815j leremot 60,000 med vid pass 180 kanoner och en; j j f 4 4 i lost låtit sätta ingångarne till staden i försvarsillstånd. I det nuvarande Paris med dess fästingsgördel och dess förskansade positioner skulle jeqvämt 2 å 300,000 man kunna slåss. Paris förvar skall i de många välmående byar, hvilka uppuxit rundtomkring, finna ett välkommet undertöd, som en duglig och energisk kommendant såcerligen icke skall lemna obegagnadt till förstärking af sin offensiv emot fienden. Öfver sättet.