Aftonbladet – 17 september 1870, sida 3

abjung Haileluja! n) Sedan den vackra och djupt gripande inå I vigningsfesten dermed var afslutad, hölls van1lig aftonbön af församlingens kantor. et uu 0. Då religionstolerans för första gången var n I proklamerad genom kungörelsen af 1781 och v lett särskildt reglemente i sammanhang härmed år 1782 blifvit utfärdadt för mosaiska trosbekännare, hade redan ett antal israeliter här nedsatt sig. De inkallade till sin religionslärare Hirsch Levi från Mecklenburg, hvilken blef i sitt embete stadfästad genom K. M:ts resolution af den 2 Juni 1783. Efter öfverrabbinen Hirsch Levis död tillträdde en I Simon Kelkar embetet, och hans efterträdare etblef Ruben Wulff, efter hvilkens frånfälle doktor Seligmann blef rabbin. Sedan han aflidit, kaliades till rabbin vid mosaiska församlingen i Stockholm doktor Lewysohn, som för närvarande innehar embetet. Den ofvannämnde Hirsch Levi var den som inrättade den första synagogan härstädes. Dertill hyrti des i början lokal i ett hus vid Köpmantor-I get. Detta hus finnes numera icke. Redan 11795 flyttades synagogan till Tyska brunn, i I det hus der stadens auktionskammare föroat t haft sin lokal. Under några år hyrdes detta I hus at mosaiska församlingen mot en årlig ;Jafgift af 250 rdr banko, men församlingen I köpte sedermera, år 1812, huset af staden för 16200 rdr banko, och det är derstädes som 4 församlingen haft sina gudstjenster ända till ;J och med gårdagen. Redan sedan längre tid hade denna synagoga befunnits icke vara tillräcklig för för-samlingens behof, och beslut fattades om upp j förandet af en ny, för hvilken tomt inköptes redan 1862. I Ritniogarne till denna monumentala byggInad . fastställdes af K. M:t i April månad 1867 och byggnaden blef med sin fullständiga inredning tullt färdig inom den tid konraktet föreskret, nemligen till. den 1 Augusti innevarande år. Hedern af rtningarnes uppgörande äfvensom öfverinsendet och högsta ledningen vid arbetets utförande tillkommer iden frejdade arkitekten professor F. W. Scholander. Byggmästaren Å. P. Nilsson har mot j en entreprenadsumma af 150,000 rdr. utfört . såväl byggnadsarbetet som fallständig in-) I redning, med undantag af orgelverket, bygdt af direktör Åkerman, samt lysningsoch. värmeapparaterna, förlördigade af fabrikör J. W. Bergström och hrr J. C. G. Bolin-). der. Verkgesäll för byggnadsarbetet var hrj Lindgren; snickare hrr Wengström och Aspen-. gren; målare hr Carlgren genom hr Lind-, ström; bildhuggare hr Hoffman. Fönsterglaset, ; orneradt med stiliserade liljor, genomskinliga , på matt botten, är bestäldt från Belgien. t Man bar, som det vill synas icke utan i l s ja k i skäl, beklagat att denna storartade. byggnad fått en så undangömd och inträngd plats, , men vi förmoda att den mosaiska församlingen icke utan beräkning valt detta läge, som har den fördelen att församlingen, hvars för-. närmsta högtider äfvensom sabbatsdagar inträffa på andra tider än den öfriga stadsbefolkningens, icke störes af bullret och rörelsen å allmänna gator och platser. Byggnaden ligger, fri å tomten, med vestra ! eller hufvudingåogsfagaden emot en platsj gränsande intill Wahrendorffska tomten, sö-! dra långsidan utmed gatan och den östra fai j gaden vettande mot en intill Berzelii Park gränsande plantering. At sistnämnda sida äro äfven ingångar till synagogan. Byggnaden, som ej har torn, mäter 68 fot till högsta gafvelkrönet; längden är 122 och bredden 63 fot. Som platsen från början varit mycket sumpig har man nödgats påla under grunden och äro der icke mindre än 1300 pålar neddritna till 50 å 54 fots djup innan fast botten anträffades. Åt byggnadens former har arkitekten sökt gifva en hållning som påminner om det gammal-österländska byggnadssättet, utan. att härma den för ämnet främmande arabiska! y moskeestilen. Byggnadens yttre är sålundap prydligt, men allvarligt. Inom tomplet: äro ilt vester förstugan och trapporna anbringade,e de senare: ledande till qvionoläktarne, hvilka jn följa långsidorna samt till den i vester -beI fintliga orgelläktaren. Genom 12 pelarecde-!4 las interiören i tre skepp; tabernaklet jemte ja predikstolen befinnas österut och för de man-d liga åhörarne äro platser ordnade i två ra-F der bänkar. Närmast koret stå på sidorna ? föreståndarnes bänkar. Å det öppna rummetly mellan dessa är en upphöjd plan, hvarest!h Thoraläsningen sker under gudstjensten ochl!h der föreläsarne hafva sina platser. Att allalk dessa bänkar äro öppna är ett exempel värdt Y efterföljd i våra kyrkor. Det invändiga ta-! ket är deladt i kasetterade fält. Värmeoch gasapparaterna äro lagda under kyrkans golf och den hvälfda souterränen innehåller källare och erforderliga ekonomilskaler. I fråga om byggnadssättet har man, såsom ett meddelande tili D. A. gifver vid banden, sökt en stil, som i viss mån skulle påminna om det gamla orientaliska byggnadssättet. Säsom hufvudelementer till vinnande af en från senare orientalism afvikande och om forntida påminnande stil, hafva hufvudsakligen tjenat: sexEanmtens vinkel (den i sexkanten inskrifna stjernan är hos Israöls folk ett heligt tecken, Magen Davids sköld), den assyriskt stiliserade palmen, liljan, Aronsstafven och det stiliserade vädurs(offer-? djurs) hornet. Cirkelbågen har ock blifvit? använd, enär den genomgår de gamla monug menten i Aram Nebarsim. Något inåt slut-a tande yttermurar skulle hafva öfverensstämt q Dp r 1 med den orientaliska stilen, men oaktadt byggnadens dimensioner icke tillåtit en sådan konstruktion, finner dock ögat i detta fallen erspektivisk illusion, som bidrager till den!i historiska karakteristiken. Härvid skulle det i) oputsade teglet, delvis öfverdraget med fär-js gad glasyr och blandadt med huggsten, hafva h varit på sin plats, men då medel fattats för både dugligt tegel, som ej finnes i landet, och dettas ..emaljering, har puts måst anbringas likasom på det gamla Babylons, Jerusalems och Ninives byggnader. Fäger hade dock här såsom der kunnat och bort användas, men sådant lämpar sig ej för klimatet, icke heller hade det varit skäligt på en byggnad så undanskymd som denna, och dels felades både penningar och tid. ÅA östra gafveln finnes på sidorna om det parti, som utvändigt betecknar det allra he