— De båda ryktbara smugglaresmipornn, som i flera år begagnats för den mera hemlighetsfulla kommunikationen mellan Danmark och skånska kusten, men slutligen råkat att falla i händerna på den nitiske kustsergeanten O. Nilsson härstädes, såldes i onsdags på offentlig auktion i Helsingborg samt blefvo för tullverkets räkning genom tullförvaltaren frih. Uggla inropade för 802 rdr. (0. P) SE Invigningen af nya synagogan. Det nya ståtliga andaktshus, som härvarande mosaiska församling åt sig uppfört vid Wahrendorffsgatan, blef i går e. m. högtidligen invigdt, sedan förut vid middagstiden en afskedsgudstjenst egt rum i den gamla synagogan vid Tyska Brunn. KI. 4 e. m. öppnades dörrarne tilldet nya templet och de, gom särskildt blifvit inbjudna att bivista högtidligheten, intogo sina platser. Biand dessa inbjudna märktes f. d. justitiestatsministern frih. De Geer, statsråden Wennerberg, Wern och Bergström, grefve Henning Hamilton, öfveroch underståthållarne, öfverkommendanten och kommendanten, pastor primarius Fallenius, öfverhofpredikanten Rundgren och flere af statskyrkans presterskap, riksdagsmän, skriftställare, artister och andra medborgare. Såväl de båda sidoläktarne som fondläktaren voro fyllda. af högtidsklädda damer. i Kl. 5, då de inbjudna och församlingen hade intagit sina platser i synagogan, der de särdeles vackert anbragta gaslågorna redan voro tända, öppnades högtidligheten med en af församlingens rabbin, rabbinen i Norrköping hr Schönthel, församlingens kantor och föreståndare samt åtskilliga andra framstående medlemmar bestående procession, hvilken under musik från orgeln framskred mot tabernaklet. I de främsta lederna af denna långa procession buros de heliga Thora-rullarne, innehållande de fem Moseböckerna. Försarlingen reste sig och blef stående, men, såsom alltid under de mosaiska gudstjensterna, med betäckta hufvuden. Der-. efter förrättade rabbinen, framför tabernaklet, en bön på hebreiska och svenska, efter : hvars slut de, som buro Thora-rullarne, uppstego på estraden framför tabernaklet, Kantorn och församlingen sjöngo några strofer ur Psaltaren hvarunder det purpurfärgade sammetsförhänget drogs undan från tabernaklet och visade den med stjernor öfversådda azurblå fonden. Thora-rullarne inställdes derefter högtidligt itabernaklet, under det församlingen ånyo sjöng en strof ur Psaltaren, hvarefter förhänget åter drogs till och de i processionen deltagande intogo sina platser på estraden samt den öfriga församlingen åter satte sig. Efter denna ceremoni förkunnade rabbinen, att det ständigt brinnande Jjuset skulle för första gången tändas i den nya helgedomen, och rabbinen antände den framför tabernaklet sväfvande heliga lampan, hvarvid församlingen åter reste sig och uppstämde en hebreisk bön, efter hvars slut afsjöngs följande koral: Menska, sjung till Herrans ära, Utur fromt och helgadt bröst; Kom att Herrans kärlek lära, Sök deri din frid, din tröst. Tacka Honom allan tid, Som är evigt huld och blid. Derefter uppträdde församlingens rabbin, doitor Levysohn, i den på estraden framför täbernaklet stående predikstölen och höll på svenska språket invigningspredikan, ett af den kärleksrikaste anda lifvadt föredrag, hvaruti predikanten erinrade om att den nya synagogans invigning inföll på samma år, som religionsfrihet och tolerans blifvit en erkänd och gällande sanniog i vårt land och en reform genomförd, som utgjorde det skönaste blad i Sveriges kulturhistoria. Predikanten framhöll fördragsamheten i religiösa ting såsom ett eftersträfvansvärdt mål och ihoppades att den dag skulle komma, då alla må jorden förenade sig såsom en enda stor brödrakrets i anda och sanning. I detta tempel skulle man anropa Gud ej blott för israeliter; utan för hela menskligheten samt först och främst för det gemensamma fäderneslandet, och från andaktsstunderna här skulle man gå ut i det dagliga lifvet, för att der samverka, utan afseende på olika trosbekärnelse, i sann fosterlandskärlek, för upplysning och tankeodling samt all god gernings befrämjande. Målet, till hvilket man i detta gudshus skulle sträfva, vore: tro, till bekämpande af synden och frestelsen, kärlek, till besegrande af alla känslor af hat och tvedrägt, och hopp, för att i förtröstan på Gud stå upprätt i nöd och pröfningar. Sådan var höfvudsumman af denna vackert tänkta och vältaligt utförda predikan, hvilken tycktes göra ett djupt intryck på alla närvarande. Texten var densamma som utgör inskriften på hvardera af helgedomens :gaflar, nemligen: 2 Mose-bok 25: 8: De skola görs mig en Ihelgedom, och jag vill bo ibland dem; samt Esaias 57: 19: Han, som skapar läpparnes frukt, bjuder frid, frid åt den som fjerran går och åt den som är nära, och Jag vill bota honom. Etter predikan afsjöngs åter en koral: Som en Herde:skall Han nära Dig i sina gårdars ro Med sin helga lag och lära, Med sin helga sannings tro! Vägen får.du lära der, Som till saligheten bär. Rabbinen framsade derpå en gripande invignings bön med åkallan af Guds skydd för konungahuset, fädernoeslandet och församlingen, och läste slutligen välsignelsen öfver det nya templet. Högtidligheten afslutades med en kantat (kör, recitativ och aria, solo med kör, qvartett med kör samt hymn), hvartill musiken var komponerad af hr John Jacobsson och hvars solopartier utfördes af fru Jacobsson vid k. lyriska scenen, en musikälskarinna och en musikälskare. Kören, hvar med denna kantat började, var af följande innehåll: Ljufva äro dina läger, Dina tjäll, o Jakob! Herren är hos dig och säger: Så Mo om An Pra IA KE Ar Ar RE ft ke ÅA ER RN SE BN RR — BO I LR kr Å— rr Mm a TE or me mo fe 4 ss kt OR