L urval för riksmöseum, 1 enlighet med dertil -Jaf den aflidoes syster lemnadt erbjudande. Hr Torell förevisade och beskref ett mikroIskopiskt preparat af Calamoxylon sycadoiI devm från stenkölsforihätiohen på ön Årrar ) sänt ett originalexemplar af Eophyton exIplanatum från Wales. I Hr Andersson omnämnde åtskilliga til riksmusei botaniska afdelning ankomna skänker, dels af exotiska växter från hrr Hooker. I Miquel och Regel, dels af skandinaviska mossor från professor S. O. Lindberg i Helsingfors och läroverksadjunkten dr N. J. Scheutz i Wexiö, hvarjemte han förevisade den från kongl. biblioteket öfverlemnade Öl Celsii I Flora uplandica, hvilken närmare beskrefs,samt Jen af brukspatron Timm till riksmuseum skänkt monstrositet af granoch lärkträdskottar, hvars morphologiska beskaffenhet förklarades. I Hr Lovån anmälde, att under den förflutna Isommaren ifrån guvernementsläkaren på S:t I Barthelemy, dr A. Goös, ankommit en tredje sändning af naturalier från denna ö-och det omgifvande hafvet, och fästade akademiens uppmärksamhet på den stora omfattningen och det ansenliga värdet af de na genom dr Goös verksamhet förvärfvade samlingar ur Westindiens fauna; densamme redogjorde för en at läroverksadjunkten C. O. v. Porath i Jönköping insänd uppsats om några ) af docenten dr F. A. Smitt och dr Engdahl på Azorerna insamlade Myriapoder. Sekreteraren omnämnde, att en longitudsbestämning 1 edelst elektrisk telegraf blifvit under sommaren utförd mellan de astronomiska observatorierna i Stockholm och Helsingfors af svenske astronomen M. Nyren och astronomen vid kejserl, observatoriaom i Palkowa v. Fuss, samt aflemnade följande insända uppsatser: 1) Om några nya Platinabaser, af docenten P. T. Cleve; 2) xAnmärkningar vid föregående uppsats af hr C. W. Blomstrand; 3) Beskrifning öfver tre för skandinaviska faunan nya fiskarter,, samt Bidrag till närmare kännedom om Trigla gurnardus af intendenten A. W. Malm; 4) En begyndende Naturalisation å grande distance 1 den Europeiske Polarzone,; — Plantegeographiske Notitser fra det arktiska Norge, samt Novitie Licherer arctica, 1—2 af forstmester J.M. Norman i Tromsö. Sedan sista, sammankomst hade blifvit färdigtryckta: -Ofversigt 1869: 9—10; 1870: 3; Lernadsteckningar öfver aflidne ledamöter, häft. 2; samt Minnesteckning öfver E. G. Geijer af F. F. Carlson. — Stora teatern gaf i går. Don Pasquale af Donizetti med väsentligen ny distribution; i det att hr Willman öfvertagit titelrollen och fröken Harling Norinas. Hr Willman ådagalade under lösningen af sin uppgift.en synnerligen utmärkt teknik och framstod genom samverkan af det mest uttrycksfulla föredrag och den lifligaste aktion såsom förträfflig karakterstecknare, likasom fröken Harling såsom der skalkaktiga, koketta, men framförallt förtjusande Norina uppenbarade dramatiska och musikaliska förtjenster, hvilka göra denna roll, näst Maries i Regementets dotter, till hennes lyckligaste uppträdande på den lyriska scenen. Hr Arlbergs mästerskap i Malatestas parti är erkändt och tedde sig i går mer fulländadt än någonsin. Beklagligtvis bivistades den så talangfullt gifna representationen af ett mycket ringa antal åhörare — så ringa att icke ens en inropving kunde åstadkommas. Vi kunna ej antaga att ett dylikt missförhällande mellan artisternas förtjenster och publikens intresse kan blifva beståndande, då ämnet är ett konstverk, öfverrikt på samtliga de egenskaper, som gjort den italienska buffan -älskad hos alla nationer. Om arbetets finess och elegans i stilen hafva, bland andra, en mästare sådan som Rossini och en kritiker sådan som Riehl uttalat omdömen vitnande om verklig aktning, och detaljer så förträffliga som, hvar i sin genre, den melodisköna qvartetten, duon mellan Pasquale och Malatesta, domestikkören, serenaden skola evärdligt räknas bland Donizettis mest lysande triumfer. : — Afbrottet å den svensk-preussiska kabeln. Enligt hvad telegrafstyrelsen genom allmän kungörelse meddelat uppstod den 24 sistl. Aug. afbrott å den svenskpreussiska telegrafkabeln och antogs då skadan vara förorsakad genom ankaren tillhöriga de franska örlogstartyg, som flera dagar legat utanför Trelleborg. På uppdrag sf chefen för telegrafverket afreste genast telegrafintendenten Akrell till Skåne för att vidtaga åtgärder till kabelns försättande i brukbart skick, och kort efter sin ankomst dit anmälde han hos telegrafstyrelsen, hurusom det nästan kunde som säkert antagas, att fransmännen med afsigt afhuggit kabeln, eller skadat ledniogen, enär man på land observerat ett af krigsfartygen, som hade kabeln länge upplyftad ofvan vattenytan. Uti ett senare bref till styrelsen omtalar intendenten, sedan han omnämnt hurusom arbetet med kabelns återställande ständigt blifvit hindradt genom ihållande blåsväder, att han lyckats upptäcka afbrottsstället. . Kabeländan mot Sverige, som han hade haft uppe, hade visat tydliga spår af fransmännens tilltag; jerntrådarna voro med mejsel athuggna och guttaperchatrådarna afskurna med knit eller annat instrument. . Oaktadt intendenten icke törbiser svårigbeten:att få reda på den tyska ändan, som han förmodar vars bortsläpad kortare eller längre stycke, tilltror han sig snart kunna fiska upp den och återställa förbindelsen, endast några dagars lugn väderlek inträffar. Vidare omnämnes att chefer för danska telegrafverket omtalat. att en fransman kommit upp till honom och berättat, att det högsta befälet å franska flottan skulle vara ledset och: bekymradt öfver sitt tilltag med vår kabel och sagt sig först efter dess afhuggniog hafva fått upplysniog om att den var svensk egendom, samt att de hade trott, att densamma egdes uteslutande af tyskarna.