— Öfverste Ericsons jordfästning egde rum i dag kl. 1 middagen i Jacobs kyrka. Kistan, öfversållad af blommor och kransar, fördes till kyrkan i dag på morgonen. Något före kl. 1 började den talrika procesyionen att samlas och märktes deltagande iiensamma å H. M:t konungens vägnar förste hofmarskalken hr af Edholm, å drottningens kammarherren grefve C. v. Rosen, å enkedrottningens kammarherren frih. Ehrenborgh, å hertigens och hertiginnans af Ostergötland adjutanten hos hertigen majoren K. R. Ström samt å hertigens och hertiginnans af Dalarne vägnar kammarherren Ennes. Härförutom bivistades akten af ett stort antal manliga och qvinliga medlemmar af den aflidnes familj, h. exc. justitiestatsministern och de flesta af regeringens ledamöter, justitierådet Lagerstråle, jJernvägsstyrelsernas chefer samt embetsoch tjenstemän, ledamöter af akademier och samfund m. fl. Sedan första versen af palmen 452 blifvit från orgelläktaren af folkskoleungdom afsjungen, framträdde biskopen i Carlstads stift, doktor Sundberg, förrättande akten, der-. vid han i ett extemporeradt tal framlade bearättelsen om Nathanael och hans broder Philippus, som följde Jesum i Galilten. Predikanten citerade frälsarens ord till Nathanael i 47 vereen af Joh. Evangelii första Kapitel, som handlar härom, lydande: Si, en rät Israelit, i hvilken intet svek är; och tills. ade detta yttrande på den aflidne, bvärvid han fäste uppmärksamheten på den Tfikhet, som förefanns mellan de i skriftepb nämnde Nathanael och Philippus och de tvenne brös der, som för ett femtiotal af år sedan utgingo från föräldrahemmet i den inga hyddan i Wermland, och af hvilka den ene nu slutat sin verksammma bana på jorden. Den senaste framtid skall bibehålla den aflidnes bild såsom en bild af den redliga viljan, sade talaren, och hvilken svensk man skall icke vid anblicken af den trånga boning, som hädanefter innesluter lemningarne, med tacksamhet tänka på de vidsträckta rymder, inom hvilka han beredt sitt land fördelar. På berg och i dalar, vid sjöar och floder skall minnesvårdar stå resta till hans minne, men aldri skola dessa likväl kunna återspegla allt, aldrig den herrliga makt, hvarmed han förstod att eröfra menniskor och deraz förtroende, ty för dem som såga hans Manliga växt och hans till det sista Pogburna hufvud, syntes han vara född 1, det välde han hade; men detta är bytt en half sanning, sade talaren, ty ebura bär ej är rommet för menniskopris och ej heller för dom öfver död mar, anser jag mig ej gå framtidens vitnesbörd för nära, då jag säger att i hans själsstorhet låg hans styrka att tillvinna sig allas förtroende, att göra sig älskad och välsignad af alla; det rena Nathanaelssinnet, det redliga uppsåtet och den goda viljan vinna segrarne och han är förtjent att förnimma orden: Du gode och trogne tjenare, öfver en ringa ting har du varit trogen; jag vill sätta dig öfver mycket; gack. in i din herras glädje. Pfter detta tal, för hvilket vi endast ofallm ständigt och i den största korthet kannat lemna en redogörelse, förrättade hv biskopen jordfästningen, hvarefter afsjöngs en kantat och till sist andra versen af psalmen 452, Kistan utbars till vagnen af den aflidves söner och öfriga anhöriga och affördes derefter till Nya kyrkogården. — Vice konsul. Statsministern för utrikes irendena har den 12 Sept, förordnat handlanden