Postskjut.ens skiljande från jordbruket. Vid föredragning den 19 sistlidne Augusti af riksdagens skrifvelse den 13 Maj 1868 i fråga om postskjutsens skiljande från jordbruket, öfver hvilken skrifvelse generalpoststyrelsen afgifvit infordradt utlåtande, har L. M:t, på sätt styrelsen hemställt, bifallit, att den skyldighet att biträda med de allmänna posternas fortskaffande, som hittills ålegat posthemmanen i riket, skall med utgången af innevarande år helt och hållet upphöra, emot åliggande för posthemmanen att fullgöra de onera, från hvilka de hittills varit i egenskap af posthemman befriade, Hvad åter angår frågan om hela postskjutsens ställande på beting, har K. M:t, på grund af hvad generalpoststyrelsen härom ttrat, funnit postverkets rätt att för postöringen anlita gästgifveri-, hålloch reservskjuts icke böra helt och hållet eftergifvas, men derjemte, på det att jordegarne må beredas lindring i de besvär, som 1ced ostens befordrande äro förenade, samt fall ersättning i de fall, då de skjutsskyldiges biträde dervid icke kan umbäras, förklarat, att med början af nästinstundande år postyerkets rätt att för postbefordriogen anlita gästgifveri-, hålleller reserv-skjuts skall inskränskas dels till alla extra poster och till de fall, då entreprenör försummat inställa betingadt antal hästar eller då de dragare, som erhållas, befinnas vara af beskaffenhet att icke kunna för postbefordran användas eller då i öfrigt särskilda omständigheter ondantagsvis påkalla användande af ett störra antal bästar, än jemlikt kontrakt åligger entreprenören tillhandahålla; dels ock till sålara poster, med hvilka befordran af resande icke är förenad, då aftal icke kunnat räffas om postföringens öfvertagande på be