hvarjemte revisorerna,j särskildt i afseende . första afdelningens förvaltning, erinrat att ätselnämnden ej ådagalagt det nit och den itt som kunnat förväntas vid behandlingen en för Stockholm och landet så stor anlägenhet som den om upprättandet härstä8 af en högre bildningsanstalt; att hon, i stället för att fullständiggöra en alltför knapphändiga redovisning för sina gärder och utgifter, som hittills lemnats, än era inskränkt densamma; att hon underlåtit att vidtaga nödiga åtärder, för att ordna renhållningsväsendet på t sätt, att det i stället för att vara omåttgt kostsamt för de enskilde och tförlustbrinande för stadens kassa, blefve för bådadera indre betungande; att åtgärder borde vidtagas, för att för den bemedlade klassen förminska behofvet af enkilda pantlånekontor, hvarvid revisorerna, efer att hafva hört assistansverkets direktör, fgifvit förslag till ändamålets vinnande; att drätselnämnden i detta och andra afeenden ej borde låta alla åtgärder hvila deröre att en komite vore nedsatt, utan tvärtm borde söka med vederbörande så benedla, att de många i särskilda grenar af tadens förvaltning nedsatta komiteer ej geom sin overksamhet läte vigtiga intressen gå ör staden förlorade; att större sparsamhet skulle iakttagas i utifterna för skrifmaterialier och annonser m. 0. d.; att större vaksamhet och omtanka för stalens bästa skulle vid allmänna företag anändas i förhållande till andra myndigheter, å att man icke oftare finge se dylika åtgärler som tillintetgörandet af en bland stadens ästa brunnar och uppförandet af den vanrydliga Riddarholmsbron; att vederbörande ej skulle fortsätta sina benödanden att igenfylla stadens hamnar och LL dervarande vatten bilda stenöknar, men leremot med större omsorg än hittills förhinIra hamnarnes uppgrundning; att de stora uppoffringar, som tillskyndats taden, genom att stadsfullmäktiges frikostigel vid inköp af vissa egendomar icke borde örökats genom dels underlåten uthyrning och lels förhastad nedrifaing af en del byggnader; att tillses borde, det stadens byggnadsföreag icke, genom alltför lång tidsutdrägt, be.ungades med högre faux fraiz än nödigt är; att de ej så utfördes att de, halffärdiga, föllo samman och måste omgöras; att tillbörligt afseende dervid fästades på utseendets prydlighet, samt att besigtningar derå anställdes af andra än dem som sjelfve ledt eller utfört arbetena; att reparationsarbeten å slussen, som långt före sjöfartens början, visat sig erforderliga, icke borde först derefter. till men för trafiken, verkställas ; att stadskamreraren m. fl. stadens tjenstemän sakna med de förändrade tidsförhållandena öfverenstämmande instruktioner; att klar öfversigt saknas af inkomster och otgifter för en hvar af stadens, till en del, högst betydande fastigheter; att urinkurar icke borde uppföras .midt på torgen, såsom nu skett å Ladugårdslandstorg; att större hushållning borde användas vid uppgorandet af planer: för nya företag eller kartverk m. m. d., så att staden icke för hvarje gång får, såsom hittills utbetala, från 10,000 till 50 å 60,000 rdr. att, då stadsfullmäktige nu, år efter annat. upptaga lån Få millioner, det ej kan vara med god hushållning förenligt att insätta och behålla ofantliga summor deraf på uppoch afskrifningsräkning i en bank; att kostnaderna för dansnöjen, vare sig att de tillställas, af drätselnämnden eller andra stadens fullmäktige, borde bestridas af de dansande och deras värdar, men icke af stadskassan; att det icke synes vara billigt att staden, som icke eger mera än !4:del uti härvarande tullbyggnader, skall ensam bekosta alla reparationer derå, hvarföre ändriog i föreskriften härom borde utverkas; att föreståndaren för stadens vattenbyggnader icke borde tillåtas utstjelpa orenlighet i de staden tillhörande eller omgifvande vattendrag; att den vigtiga frågan om reorganisation af brandväsendet här i staden och bildandet af en frivillig brandkår ej borde längre uppskjutas, utan bringas till lösning; att samme man, som utöfvade tillsyn å stadens sprutattiralj, ej borde få verkställa reparationer derå, hvarvid partiskhet och större kostnader för staden äfventyrades; Och slutligen att, ehuru nedrasandet, till en större del, af ena sidomuren till Helgeandsholmen, bort utgöra en temligen kraftig påminnelse om nödvändigheten att på ett staden värdigt sätt ordna denna holme, drätselnämnden icke i detta afseende vidtagit någon den ringaste, ens förberedande åtgärd. Man kan icke neka att dessa talrika anmärkningar äro lika allvarsamma som de synas väl befogade; men drätselnämnden, som. om den uppriktigt sträfvade att befordra stadens bästa, bort vara dem tacksam, som fästat dess uppmärksamhet på en mängd af henne förbisedda omständigheter, har deremot mycket ogunstigt upptagit dessa erinringar och i bittra ordalag yrkat att de alla måtte lemnas utan afseende. Wi skola en annan dag visa huru nämnden argumenterat, tör att komma till ett sådant rnsultat. — mm — ——— Lika olyckligt, som det hittills gått för Frankrike i flere stora fältslag, lika glänmtanda ovnac färovarot af förtningarna vara