BLANDADE ÄMNEN. Kriget mellan Frankrike och Tyskland har försatt de tyske förläggarne i liflig verksamhet. Förlagsbokhandeln Vogler och Beinhansr i Stuttgart annonserar en; sällvstrivte Geschichte des grossex Entschetäingskampfes iwischen Franckreich terd Deutschla im Jahre 1870, af Theodor Griesinger, författare till Illustrirte Geschichte von 1789 bis 1869. — Ett annat gyliktarbetö är: Galerie deutscher Heerfichrer im Jahre 1870, som nutgifves hos Hermes i Berlin. — En skildring af föigshandelserna ur H. v. B:s penna annonseras af örlagsbokhandlarne Neutbann-Hartmånn i Elbing, under titeln: Der deitsch-französische Krieg im Jahre 1870 oder Deutschlands Freiheitskampf (1!) gegen Frankreichs Gewaltherrschaft (1), Oo. B. V. -— Alltid qvicka och iälskvärda, dessa Preussare! I Nordtysklandgs sport-tidning Der Sporp för den 20 dennes yttrar nig bladöta Causeur sålunda: Skulle det komma till en sammandrabbning emellån stora kavallerimassor på Marnens slätter, så skola väl herrar fransmän åter en gång blifva öfvertygade derom, att de. ej kunna rida: ty de som kunna detta någorlunda är kKlsåsbart och Lothringare, således män af vår förlorade broderstam. ae har något litet funderat deröfver, hvad som väl kunde vara orsaken dertill, att Fransmännen äro dåliga kavallerister, och kommit till följande resultat: — emedan hästön ej kan tala. Kunde han, parlerantöe på franska, smickra och hvarje dag, några gånger, säga. till sin ryttare: Himmel, hvad Ni är för en skön, graciös och tapper kavaljer! En våite, un Bayard sans peur et sans reproche! då skulle fransmännen älska sin häst; bebandla hönom väl och möjligen till och med lära sig rida. Meh nu, då den arma hästen blott, kan gnägga, icke smickra, behandlas hat i Frankrike såsom en dum åsna, blir han retad, ryglad, undfägnas hati med sadelbrott och uselt oder, väl. förståendes vid kavalleriet, ty att franska Sportmännenås hästar skötas väl af engelska trainers och stalltjenare, behöfver icke försäkras, minst I Spöriv, NN — Ett. mubammötlanskt. helgon.: Den snillrike Edmond About -lemnar uti sitt nyaste arbete, Den Egyptiske Fellan, följande beskrifning på ett muhammedanskt helgon, ett föremål för-nutidens ogyptiors vördnad och tillbedjant i gjorde ett besök hos Scheik Selim. -Men hvem är då Scheik Selim? sHan är ett helgon. — År han en laglärd eller Alkorankunnig man, såsom Scheik Arnssi? — Bättre upp. — Är han författare till något berömdt arbete? Har han uppodlat en ödemark, eller grundat ett hospital? — Åndå bättre upp;. — Gör han då kanske underverk, eller förkunnar han profetior? — Mycket, mycket bättre upp. Scheik Selim är en man, som under fyratio år lefvat å Nilens strand alldeles naken! — Hvad gör han då? — Ingenting. — Hvad säger han? — Han grymtar gom ett svin. — Framsöger han då på något sätt sina böner, eller fullgör ban sina tvagningar? — Aldrig i sitt lif, emedan han är ett helgon.. Kaptenen på vår Dahabije (Nil-skuta) -och bäåtkarlarne fyllde en korg med -bröd och medtogo penningar, för att kunna visa sin skyldiga vördnad åt detta djur (detta erfordras nemligen; som det synes; oeftergifligt, när man hos honom skall aflägga. besök). Aldrig i hela mitt lif har jag sett ett så afskyvärdt kreatur, som denne förfärlige mubammedan, sittande nedhukad i smutsen, med knäna vppr dragna mot hakan och med armarne slappt nedhängande långs sidorna. Hans lemmar voro förvissnade af brist på rörelse, hans ulliga hufvud; hans tjockläppiga, dumt och fånigt vämjeliga annigte upplystes af ögon, som liknade en kokt fisks. Några af hans tillbedjare plägade understundom hälla olja öfver hans hud, hvilken öfverallt var genomfårad af sprickor och remnor, till följd af att beständigt vara utsatt för den egyptiska 80lens brand. Män, qvinnor och barn, som vallfärdat dit för: att se detta under, omgåfvo honom sittande i en ring och beskådade honom med beundrande blickar. — Upptäckt af nya Svafvellager. I Mississippidelta, staten Lonisiana, har man. för kort tid sedan gjort en vigtig upptäckt; hvilken lofvar lemna en betydande ekonomisk vinst. På några små dar i Bajou, biflod till Mississippi, Choupique, borrade man redan sedan någon tid efter petroleum. Trakten var nemligen rik på asphalt och företaget hade god utsigt för sig. Men i stället för asphalt eller olja träffade man vid 650 fots gönp, på ett lager af rent svavel som -hade 5 fots mäktighet, och vid 680 fot kom mani till ett:annat om ända till: 10.å 15 fots mäktighet. Man har äfven genom borrningar å flere ställen öfvertygat sig om lagrens stora utbredning. — Språktvist. Golos berättar, att hypoteksföreningen i Riga nyligen hade ett sammanträde, vid hvilket dervarande ryska ledamöter yrkade på att förhandlingarna skulle föras på ryska. I anledning häraf begärde de lettiska ledamöterna att de skulle gå på deras språk, emedan de hvarken förstodo ryska eller tyska: Till slut yrkade tyska ledamöterna på sitt. språk, emedan. de åter hvarken kände ryska eller lettiska. Striden var: häftig emedan ingen nationalitet ville gifva efter. Golos anser att.någon tvist härom icke bort uppkommå, emedan företrätlesrätten ovilkörligentillhörde ryskan. RR svor Ab .