Aftonbladet – 12 september 1870, sida 2

IVUGR GLUTKITYÄD UYR JSVÄSIA UILUR vi: FU S nu finna, dålig tysk öfversättving. Vi meddela den derför här ånyo i sin riktiga lydelse: Fransmän! Folket har skyndat före den tvekande kammaren. För att rädda detifara bragta fäderneslandet har det proklamerat republiken: Det har stält siva representanter ej vid makten; utan i faran. Republiken besegrade ihvasionen 1792, reptibliken är proklamerad. Revolutionet har skett i rättens, i allmänna välfärdens hamn. Medborgare, vaken öfver dei stad söm blifvit-ör anförtrodd. I morgon skolen I jemte arinör färd fäderneslandets bämnare. Manifestet till armån, undertecknadt af samtliga medlemmarne af styrelsen för nationalförsvaret, är af följande lydelse: När en general illa fört sitt befäl, tar man det ifrån honom. När en regering genom sina fel satt fäderneslandets välfärd på spelafsätter man henne. Det är detta Frankrike nu gjort. Då det afsatt den dynasti som är ansvarig för våra olyckor, har det i verldens ögon fullgjort en stor handling af rättvisa. Det har verkstält den dom som alla edra samveten fält. Det bar på samma gång ut fört en räddande handling. För att. kunna rädda sig, måste nationen endast bero af sig sjelf och endast lita på två saker: sin beslutsamhet, som är oknflig, och ert hjeltemod, som saknar sin like och som midt under oförtjenta motgångar utgör verldens förvåning: Soldater. då vi under den fruktansvärda kris vi genomgå mottazit makten ha viej utfört någon pef. tihandling. Vi befinna oss ej vid makten; titan i striden. Vi äro ej ett partis, utan nationalför: svarets regering. Vi ha blott ett mål, en vilja: fäderneslandets räddning genom armån och nationen, slutna omkring den ärorika symbol som för åttio år sedan tvang Europa att rygga. Nu-som då betyder namnet republik: En innerlig förening melian armån och folket till fåderneslandets försvar. Samma anda genomgår det cirkulär som Gambetta, i sin egenskap af inrikesminister, utfärdat till prefekterna. Det lyder: Hr prefekt! Då vi i en sådan fåderneglandets fara mottogo makten, ha vi mottagit stora faret och stora pligter ... Vår nya republik är ej en sty: relseform som medgifver politiska söndringar, ofruktbara tvister. Hon är, som vi sagt, en styrelse för nationalförsvaret, en republik för strid i döden mot inkräktaren. Omgifven er derför med medborgare som i likhet med oss sjelfva lifvas af en omätlig längtan att rädda fäderneslandet och äro beredda att ej rygga för något offer. Föres gån dessa medhjelpare med exempel af detta lugn och denna kraft som tillhöra representanten af en makt som är fast besluten att göra allt för att besegra fienden. Understödjen alla genom er outtröttliga verksamhet i alla frågor rörande medborgarnes beväpning och utrustning och deras militära inöfning. Alla prohibitivlagar, alla dessa så ;olycksbringande band som varit lagda på förfärdigandet och sörsäljningen af vapen äro försvunna: Må hvarenda fransman låta gifva sig eller fatta ett gevär och ställa sig till myndigheternas disposition: Fädernes!andet är i fara! I skolen dag för dag få upplygningar och förhållningsorder om detaljerna af edra åligganden. Men gören mycket af eder sjelfva och bemöden er framför allt att vinna medverkan af alla viljor, på det att i em omätlig och enhällig ansträngniovg Frankrike må ha alla sina barns patriotism att tacka för sin räddDIng. Sales Favre har, enligt ett telegram från Florens af den 7 September, löst italienska utrikesministern från allt afseende på Septemberkonventioner, hvilken republikens regeriog förklarat upphäfd. Ett af våra telegram i dag berättar äfven, att den itålienska observationskåren fått order att inmarschera i Kyrkostaten. Pesris på söndagsförmiddagen. Siecle för den 5 gifver följande skildring af det utseende platsen framför: Palais Bourbon företedde på söndagsförmiddagen: Kl. half--12 hade en stor mängd nyfikna redan samlat sig i Place dela Concordes omgifniogar och på Tuileriernasterrasser. En skara at nationalgardister, delsi uniform, dels civilklädda, ropar lefve republiken! Hon fattar posto vid Strasbourgstatyen. Ett barn klättrar upp på denna staty och rycker bort örnen från den fåna man der nyligen uppsatt. Fanan följer med i fallet; En fullvuxen person företager samma klättring och sätter ånyo upp fanan under starka: applå-. der från allmänhetens sida. Från denna stund följa skaror af nationalgarde utan vapen och civilklädda medborgare oafbrutet på hvarandra. Concordiebron bevakas af militär. Klockan half 2 fattar en legion beväpnadt nationalgarde posto nära bron på motsatta sidan, Man mottager den med ropet afsättning! eller lefve republiken!, Långa rader, alltid till hälften bestående af nationalgarde, framtåga oatbrutet dels ötver Rue Royale, dels öfver Rue Rivoli. De personer, at hvilka de utgöras, ropa likasom de nyfikne: afsättning! Trocbu! republik! Påtagligen finnas i detta ögonblick tvenne folkströmmwar, sf hvilka den ena sannolikt skulle åtnöja sig med proklamerandet af den bestående styrelseps afskaffande, men den andra fordrar republik. Inemot kl. half 2 kommer öfver Bonlevard de la Madeleine en oöfverskådlig kolonn af nationalgardister, nästan alla utan uniform, Den är tystare än deandra. För öf.igt få eller inga polisagenter på de ställen der opinionsyttringarne egde rum. Kl, 2 kunde man uppskatta antalet af de beväpnade eller obeväpnade medborgare, som voro samlade på Place de la Concorde, till etthundrsfemtiotusen. De båda strömmarne, de som blött yrka på afsättning och de som yrka republik stöta tillsammans och trängas, men utan strid. Antalet af qvinnor är obetydligt. Ingen protest till förmån för kejsardömet låter höra sig. De kejserliga leverantörerne på Boulevarderna rycka sjelfva ned örnarne på sina butiker. ör öfrigt ingen oordning. Inemot kl. 2 antager ropet lefve Trochu! en viss styrka. Man märker äfven grupper som tala om stt begifva sig till Hötel de ville för att proklamera en ny regering. Beväpnade skarpskyttar stå i teten af flere kolonner. De föregås vanligen af trummor och fanor. Kammarsessionen på söndags middagen. Vi berättade i lördagsnumret, att kårens plenum nämnda dag plötsligt afbröts af. inrasande folkmassor, och gå nu att efter Journal des Debats något närmare redogöra för hvad som derefter tilldrog sig. Under det att förhandlingarne för en stund afbrutits och kårens medlemmer begifvit sig till byråerna för att välja det. utskott, som skulle granska de tre af Jules Favre, Palikao och Thiers framställda förslagen, ryckte flera bataljoner af. nationalgardet fram öfver Pont de la Concorde och samlade sig i massa straxt utanför lagstiftande palatsets inhägnad. En del af åhörarne på läktarne och flera f. d. depu