S5kall halva visat sig mycket patnotisk och T energisk. Belägringen af Bitche. Härom skrifves från Zweibriäcken till FrankI farter Journal den 26 Augusti: ). Det kanondunder, som i förgår hördes från franska gränsen öfver till oss, gaf mig visshet om att nu ändtligen det sedan lång tid från alla håll väntade bombardementet af Bitche börjat. Jag begaf mig straxt på väg. Vidpass 1!e timmes väg från pfalziska gränsen ligger på en framskjutande ås en bergfästning, hvilkens oförskräckta besättning redan flera gånger tillfogat våra trupper kännbar skada och med tillhjelp af den afgjordt aptityskt. sinnade befolkningen bortsnappat månvget provianttåg midtför tyskarnes näsa. När man betraktar fästningen på långt håll, måste man anse sådana företag alltför besvärliga, ja till och med omöjliga; men de gynnas genom de framskjutna utanverken, som genom underjordiska gångar stå i förbindelse med bergfästningen: Fästningsverken, kasematter, grafvar;: vallar äro allesammans huggna i klippän öch fullkomligt bombfasta. Jordarbetena på slätten deremot kunna icke göra något låvgvarigt motstånd. Dö skola allra föret falläi Händerna på: våra trupper. Den lilla staden Bitche-har likasom gamla städer i allmänhet-murar;-grafvar-och portar, men hvilka icke kunna uthärda ett enda kanonskott. Det 2:a baierska fältartilleriregementet ochbelägringsbatterierna från -Germersheim beskjäta i-en förträfflig position: staden. och fästningen. Elden besvaras lifligt från. fästningen och har redan. medfört ansenliga förluster på vår sida. Bland: de sårade befiona sig löjtnant Bech från Nirnberg. Rökpelare, hvilka uppstigd från staden, förråda att de tyska skotten hafva tändt derstädes. 7 Åtorblick på krigshändelserna. En militärförfattare i Times, som lemnat en redogörelse för: de allierades invasion i Fratikrike 1814, äfslätår densammå med en jemförelse mellan höfvuddragen af densamma med det-blodiga skådespel, som under dessa dagar uppföres inför våra ögon. Han yttrar dervid: Om någonting kunde tänkas öka det storartade i det schackparti, som nu spelas i Frankrike af de krigförandes armber, så skulle det sökas i den snabbhet, med hvilken år 1870 båda de kämparde-armöerna -störtade i fält: På en vecka hade Frankrike hopat öfver 200,060 man vid Rhein och på fjorton dagar närmare :300,000.: Men denna skyndsamhet blef vida öfverträffad af Tyskland, som på tre veckor uppställde öfver 400,000 man och i närvarande ögonblick, efter alla sina förluster, står på Frankrikes jord med detta antal kämpar oförminskadt. År 1814 behöfde deremot de allierade månader för att framtränga så långt som till Rhein; då de uppbådde denna flod, gingo de i qvarter till nyåret och, rörde sig. sedan från alla sidor långsamt -mot Paris, såsom anfallets mål. Vi anse det icke vara något tvifvel underkastadt, att de tyska vapnens. hastiga fråmgångar uppväckt förvåning till och med hos deras store strateg von -Moltke. -Före den vädna erfarenheten hade han ingen ätledning förmoda att .de franska armåerna skulle blifva så illa-ledda, att de skulle -låta hela fjorton dagar gå gagnlöst förspillda. Han hade beredt sig på att gifva dem ett varmt: mottagande -iTyskland, och det var först. då han fann sig sjelf färdig och fienden ännu sölande, som han beslöt ätt förvanäla ett defensivt krig till ett offensivt. Men äfven då han hade bestämt sig för att öfverskrida gränsen, kunde hän aldrig föreställa sig att motståndarens strategi skulle vara.så ömklig; att den tillät honom att falla öfver två af deras :armekårer uti isolerade positioner och att krossa dem, huru tappra de än voro, genom öfverlägsenhet i antal och strategi. Om man bedömer de militära operationerna på grund af resöltaten, kån det icke lida nagot tvifvel, att det :var ett lika stort misstag af marskalk Bazaine att låta afskära sig och instänga sig i Metz, som det var af marskalk Le Boeuf att lemna. Mac Mahon och Frossard utan understöd. Om fransmännen blott kunnat besluta Big för, sedan Mac Mahon hade blifvit-krossad, att utbyta Mosellinien mot Mense-linien, torde Frankrike-inärvarande ögonblick -ha befunnit sig i ett vida fördelaktigare läge: Preussarne hafva hela fälttåget igenom varit lika öfverlägsna i strategi som i-antal. Det återstår-ännu att erfara hvarföre Frankrike: fört jemförelsevis så få stridande i fält. Hvilken orsaken än må vara, antingen. Le Boeufs obenägenhet att utföra marskalk Niels-plan i afseende på reserven, eller att franska krigsdepartementet var genombyrdt af koörruption, så har resultatet blifvit lika olyckligt. Frankrike har fört i fält 150,000 soldater mindre än kejsaren hade påräknpat då han förklarade krig. Haus onkels strategi och ett djerft inbrytande i Tyskland -kunde möjligen ha godtgjort olikheten i styrka; men, enligt hvad vi haft tillfälle bevitna, blef det söl i stället för djerfhet och oförmåga i stället för strategi. Det återstår att säga några ord om de täflande armåernas sammansättning och deras stridssätt. Man för man, är den franska soldaten öfver hufvud taget follt jemngod med den tyska soldaten. Der finnas storväxta, ståtliga karlar i båda länderna — brandenburgare och pomrare på ena sidan, samt normander och auvergnare på den andra. Dessa kunna ställas upp emot hvarandra. . Men med den fysiska -styrkan är. det slut med jemlikheten mellan: de båda armeerna. Den tyska soldaten, och specielt den preussiska, är utan tvifvel mer intelligent än hans fran-: ske motståndare. Man har på vissa håll vant sig att skratta åt pedanteriet i den preussiska militäruppfostran. De voro en stam af bokmalar, som fransmännens lan skulle trampa i stoftet. Men denna nation : af .bokmalar har, måhända för första gången i krigshistorien, fört i fält en bildad soldat, . hvars öfverlagda tapperhet fullkomnas genom: den intelligens, hvarmed han tillgodogör sig icke blott hvarje den minsta fördel, ,eom marken erbjuder, utan äfven dessa förbättrade vapen, af hvilka endast en intelligent . soldat kan draga fullständig nytta. Sålunda l, har inträffat, att ehuru cbassepotgeväret måhända är ett bättra vapen än tändnålsgevä