a a a TO UTRMSR SERPESIS ESSER RV MADE GRE elägring i aldra största omfång. Då stor bresch redan skjutits, vore väl en stormning verkställbar. För öfrigt hoppas man dock, att fästningen derförinnan skall gifva sig, ty der saknas kasematter och -hvälfda källare, och derföre äro icke blott invånarne, utan äfven officerarne och kommendanten sjelf utsatta för mycken fara. Invånarne. ha flyttat sina bästa egodelar till de stora kyrkorna, menniskorna söka skydd i Minster, emedan de tro sig säkra der. Hvad angår kommendantens fru, hvilken bor hos sin syster i Griesbach (kommendanten Uhrich är född i Freiburg i Breisgau, således tysk), så har jag med all bestämdhet erfarit, att hon före inneslutningen lemnat fästningen, men sedermera under cerneringen med dePescher från Paris öfver Altenheim och Polygonen nyo begifvit sig dit och samma väg åter lemnat fästningen, utan att bli antastad,ty Polygonen hade man icke genast indragit i cerneringslinien, emedan man visste, att den från alla sidor genomkor;Isas af minor. Cerneringen tyckes för öfrigt icke ens ännu vara så fullständig, ty ännu i fredags Jankom ett sällskap af nyfikna i två vagnar till Thögqvarteret i Mindolsheim, utan att ha blifvit anhållna, till stor förvåning för befälhafvaren, som ej ansett detta möjligt och derföre genast utfärI dade stränga order. I Från Mindolsheim skrifver.en korresponIdent den 29: Augusti till Karlsroher Zeitung: . Alla andas nu här lättare; ej blott: ha: eldsvåIdocna i staden nästan upphört, utan ätten tyckes Ibeskjutningen ej längte såsom förut ha staden IStrasbourg, utan hufvudsåkligen brott itädellet Åtill mål. Enligt alldeles färska underrättelser från staden är den nu anställda .förödelsen--fafansfull; hela gator äro förstörda. den. scodr pyag kyrkan finnes ej mer; äfven taket på -Minsters. skepp är så godt som försvunnet — gdenäkna takstolarne Isticka högt upp i luften, och den bedröfliga förmodan mäste uttalas, att-äfvetrdet inreväf Minster lidit mycket, om också tornet, Gud; vare lofvad, förblifvit fullkomligt oskadadt.: Vare Hig nu att denna inträffade skonsåmhet mot staden betyder en betänketid, som ånyo -skall sätta invånarne i stånd att göra sin sinuesstämning gällande, eller att-den — såsom man påstår — är att tillskrifva civilguvernören grefve sBismarck-Bohlens mellankomst,såtkunna vi i alläbändelser enligt nyssnämnda ur staden oss tillhandakomna underrättelsen icke vänta oss, att skonsimheten skall göra bättre verkan än ån fruktansvärda allvaret. Till allt det förttvatande har nemligen i den belägrade, från hvarje regelbunden-källa till underrättelser afskurna staden äfven de falska ryktenas gissel kommit.. . Man skan icke göra sig något..begrepp om -vidunderligheten i de underrättelser, som nu der måste tjena till att upprätthålla det sjunkande modet och alltjemt återupplifva hoppet. Mac Mähon antågar med en undsättningshär, det vet hvarje barn i Strasbourg; äfven de noggrannaste detaljer om det förfärliga nederlag, som preussarne skola lidit utanför Metz, äro der kända af en hvar. Så. snart.Strasbourg är, i våra händer, skall allt öras för att förmå Phalsbourgatt gifva sig. Rean nu göras förberedelser till -ett allvarsamt anfall på den lilla fästningen, och en afdelning af belägringshären (man talar om 10,000 man) skall afmarscherar dit: omarvos 2 oc y . Enligt ett telegram till en annan tysk tid ning.af-den 30 Aug., hadeynatten sförut beskjutuingen med bomber börjat. Henri Martin uttalar sig i Sigcle -på föl jande sätt om den förfärliga ödeläggelse, som åtföljer denna belägring: Detta vidunderliga krigs fasor ökas från. dag. till dag, från stund tillstund. Till de :oundvikliga lidandena, hvilka under närvarande: förhållanden så långt öfvergå de föregående krigens, lägger inkräktarens kalla grymhet ständigt nya olyckor, hvilkas förutsägande ännu i går skulle hafva ansetts för en orimlig: smådelse, möt den tyska ciWiligationen. 8 np 4 R De åtnöja sig icke mera med.att i kraft af gamla barbariska sedvänjor, som de kalla krigslagar, arkebusera: medborgare, hvilk gjort sig skyldiga till att försvara sitt land utan att vara enrollerade i armån. De hafva med bajonetten på strupen tvunit landtbefolkningarna att göra tjenst mot sitt ädernesland genom att: gräfva löpgrafvar omkring Strasbourg och att möta döden från sina landsmäns eld, hvilka försvara platsen. . Bombarderingssystemet, somi pegratfver fredliga befolkningar under ruinerna. af deras boningar utan att komma åt de befästade orternas verkliga försvarsmedel, var redan bränmärkt af den allmänna meningen. De göra det tio gånger grymmare genom användandet af medel, som äro värre än dessa exploderande kulor, hvilkas användande Europa har förbjudit sig. De uppbränna Strasbourg med petroleumbomber. De rikta sina skott icke mot de för militäriskt bruk afsedda byggnaderna utan mot de civila och kyrkliga monumenten. De hafva på ett värdigt sätt svarat de förhatliga ultramontana fanatikerna, hvilka hos oss beskylla protestanterna föratt vara preussare, under det satt jesuittidningarne i Rom öppet uttala sin sympati för Preussen. De hafva bränt och förstört le Temple neuf och det till sjukhus förvandlade protestantiska kollegiet. Den pietistiskakonungens höfdingar, hvilken åkallar härskarornas Gud-mot det -gudlösa Frankrike, hafva tillintetgjort de vördnadsvärda fristäderna för den renaste evangeliska anda och den högsta protestantiska vetenskap. De protestantiska monumentem äro icke mera. Medeltidens storartade monument, Rheins ära, katedralen i Strasbourg, skall — redan skadad på många ställen — utan tvifvel följa dem. . Biblioteket i Strasbourg är uppbrändt med sina tvåhundratusen volymer och sina dyrbara band: skrifter. De hafva icke skjutit vilse. De känna allför väl detta Strasbourg, till hvilket de sedan så lång tid hafva åtrå. Hvad de gjort, hafva de gjort med uppsåt. Hvad skulle Goethe hafva sagt, om han sett Gutenbergs och reformationens stad öfverlemnas ät lågorna af tyska händer, och det heliga Tysklands arm6er gå längre än Attilas horder? Må förbannelsen från Tysklands såväl som Frankrikes stora döde komma öfver deras hufvuden! Segrare. eller besegrade skola de för alltid blifva bränmärkte i historien! Försvaret af Toul. Om den lilla fästningen Touls tappra försvar skrifver William Russell den 19 Aug. från kronprinsens af Preussen högqvarter i Nancy till Times: Toul är en befäst stad at tredje klassen med 8000 invånare. Den ligger vid Mosel och bildar en station på den stora stråkvägen mellan Paris och Strasbourg. Staden är berömd för sin katedralkyrka, sitt gamla rådhus och S:t Gonquolt-kyrkan, Garnisonen, som består af mobilgarde, två vataljoner linietrupper och artilleri, hade vid de tyska truppernas framryckning ett batteri på S:t Michel, som beherrskar staden, och skyndade att uppkasta jordvallar i fronten. Den kommenderande artilleriofficeren, Barbe, beredde sig att göra det största möjliga motstånd. I går morgse (den 18) företogs angreppet mycket tidigt af två kolonner preussiska och baierska trupper, som hoppades kunna storma skansarne och taga fästningen genom öfverrutspling; men fransmännen voro på sin post och mottogo angreppet med tast hållning och en mördande eld från sitt positionsartilleri och från gevär bakom vallarne. Angreppet misslyckades, och tyskarnes förlueter nppskattas till 3—400 döda och 700 såradei ce två angrepp, som gjordes. Personer, som intrestera sic för forntida minnesmärken. skola — 7 Ht elin dT Tf Mmm mm MH MM I Ms MMMM a OO —— — —8Q1 mm AK mm mm AR ON 00 RÅ vt OD MN ct Kr frn gt JR Jä DN g ON PA