Aftonbladet – 6 september 1870, sida 2

ning at försvarskraiterna. Att döma at ett i dag ingånget telegram ser det dock ut som denna återmarsch på Paris skulle bli åtföljd ef ej så ringa svårigheter. Preussarne skola nemligen, med den snabbhet som utmärker alla deras rörelser under detta krig, redan kastat sina förtrupper ända till Fimes, en stad på vägen mellan Rheims och Soissons, medan Vinoy verkstälde sitt återtåg på Laon, om från norr eller söder nämnes ej. Allt beror således på om han kan före den preussiska hufvudstyrkan hinna Paris. Eljest synes hans ställning ytterst betänklig. Försvaret af Paris. Utom den 13:e är en 14:e armekår under bildning i Paris. Såsom dess chef nämnes öfverste Santereau och såsom divisionschefer under honom generalerna Caussade och Hugues. Till Paris försvar användas omkring 3000 kanoner och 15,000 artillerister. En stor massa smmunition är utdelad till hvar kanon: En högre marmofficer, som kommenderar i ett af de detackerade fästena, skall hafva yttrat till h vän, som besökte honom: Jag har 86 kanoner af svår kaliber, af hvilka en god del äro i stånd att med lätthet skjuta 56-purdiga kulor öfver en half mil ut i terrängen. -Dessa kanoner serveras: af 1600: artillerister; hvilkas: duglighetjag känner tillräckligt för att kunta försäkra att de af tid 56-pundiga kulor, konna på det nämnda afståndet skjuta åtta genom en hattkulle. ; , Danska Dagbladets korrespondent skrifver från Paris den 28 Augusti: Alla äro ense om, att det ingår i Bazaines,ock Mac Mabons plan, att Paris och Metz tillsvidare måste sörja för sig sjelfva. Detta är den roll händelsernas. gång pålagt dem, och de skola också veta att utföra den. Metz är en fästning af första ördnins gen; som är väl provianterad, har tillräcklig garnison; icke kan öfverrumplas och knappast stormas, huru mycket preussarne än vilja uppoffra derför. Paris är också förberedt. Det har sina forter i fullständigt försvarstillstånd. Forterna äro bemannade med en tillräcklig styrka och med marinens förträffliga kanoner. Paris har -ändtligen en hel armå inom. sina murar och en,befolkning som är villig att bära de största uppoffringar: Vidare blifver. Paris provianteradt -— man kan till och med säga är redan provianteradt — för en mytket lång tid. Ofantliga hjordar af oxar och får beta i Boulogneskogen. -Legioner af samma slags nyttiga djur äro uppställda rundtomkring på torgplatser och i stall, som man till detta ändamål ut-rymt eller hastigt uppfört: De ofantliga lokaler, man ställt till landtmännens disposition; i hopp om att få dem någorlunda fyllda med spanmål och: foder, förslå icke längre. Man har potates för hela; Frankrike, och till och med de många slags grönsaker, lgumes, som utgöra en så nödvändig och: omtyckt beståndsdel af parisarnes föda, finnas i öfverflöd. De enskilda magasinerna äroöfver-: fyllda; icke endast Paris stora köpmän hafva ofant-liga förråd; utan alla. bagarne — och det finns: lika många bagare i Paris som invånare i en dänsk: köpstad — hafva efterkommit uppmaningen att hålla så stora upplag som möjligt: Likväl fortfar tillförseln. Jernvägarne äro öfverfyllda, och sergeants de ville och nationalgardisterna måste icke endast hålla ordning på menniskorna utan äfven. på de svin och stutar in natura.som ankomma till: hufvudstaden. När härtill kommer, att man försäkrat staden om ett tillräckligt förråd med vatten, och att här är tillräckligt vin för att hela. Europa kunde göra sig en glad dag, kan man förstå, att en belägring icke är fruktad för hungersnödens skull. Man är endast rädd för, att en el-ler annan olycka, tillfällig eler ieke;-skall träffa de ofantliga förråden, och tidnin; som nied: dela detaljer härom uppmana. allvarligt till dem största vaksambet i detta hänseende. . Etter allt hvad man erfar från Paris både: genom korrespondenser och genom defran-: ska tidningarne, är det alldeles klart, att be-folkningen-der tast beslutitsig för-att i or— dets bokstafliga mening försvara: Paris. tilll sista man och till sista stenen National har sålunda en artikel, som har till rubrik: Upp på vallarne! och der det heter: Om icke Mac Mahon eller Bazaine inom två eller tre dagar slagit preusssarne, så är det vi, som skola hafva den äran att hämnas Frankrike och under Paris murar krossa preussarne, hvilka i sin förmätenhet tro, att de blott behöfva visa sig framför våra fästningsverk för att tvinga oss att käpitulera. Paris är redo. Våra forter och våra vall: lar äro armerade, och patriotisbien skall göra det: öfriga. Om vyapenlyckan skulle våra. oss. ogynn-sam, om vi skuile blifva besegrade på vallarne så skall, likasom vid Saragossas belägring, hvarje gata blifva förvandlad till en kampplats, hvart hus till em fästning. Då blifver det en gatustrid, ett barrikadkrig, ett: krig med knitetygn, yxhugg och stenkastniog, och både. segervinnarne och de besegradr: skola blifva begrafna under den stora stadens .rykande ruiner. Men så långt skall det: sarxmnolikt icke komma. Paris är väl försedt, och: gm våra armer blifva slagna, skola lemningarne af -dein kunna drifva in preussarne under våra forters kanoner, och då äro de mellan tvenne eldar. Låtom oss aldrig uppgifva modetl Om Paris befästande meddelar Elbenfelder-Zeitung följande tillförlitliga notiser: Paris har i sina murar 65 ingångar, nem-ligen 57 portar på venstra BSeinestranden, 4: körportar, 10 jernvägsportar och 4 för sjö-farten. På de båda inlopp, genom hvilka. kanalerna Oureq och S:t Denis skola inström— ma i fästningsverken, har ännu ingenti blifvit åtgjordt, dock skall man snart börja. med dem. Man anlägger fällbroar och jordvallar till uppställande af kanoner. Man har på entreprenad låtit bygga kruttorn, hvilka, skola vara färdiga inom åtta dagar. På högra Seinestranden allena skola 10 kruttorn uppföras... På vallarne ställas lavetter (liknande dem på invalidbatteriet).Vid-de 10 jernvägsportarna skola dock terasseringarne (i nödfall) genomstickas, hvilket med en beslutsam befolkning lätt kan verkställas: på en dag. De underjordiska galleriet,hvilka. leda utifrån till midt in i staden, såväl som gallerierna för vattnets samlande.i .Asnicres: och aqvedukten i Dhuys skola blifva stra— tegiskt begagnade,. I Parisarbetas dag och natt på uppförandet af vindbryggor. Framför Pont Napoleon nedslås i Seinen. väldiga.på lar, Kvilka skola bilda en dam för attstämma vattnet och afleda. det i fästningsgrafvarne. Byggandet afen befästning på höjden mellan Montretout och S:t Cloud har äfvem blifvit beslutadt. : Det franska mobilgardet. Om mobilgardet skrifver en Korresrondent. från Paris till Fcedrelandet: Enligt den franska värnepligtstagen skall enhvar som fyllt 20 är tjenstgöra. Antalet af konskriberade stiger hvart är till 160,000. Deraf skola inträda i den aktiva hären omkring 100,000. De 60.000 hössta numren