Aftonbladet – 31 augusti 1870, sida 2

— Prestmötet i Lund fortsattes Onsdagen den 24 dennes: Efter gudstjenst i domkyrkan, som förrättades af prosten Lindblad i Öfved, började åter diskussionen om prestmötesafhandlingen (om Gudsbegreppet,). Opponenter denna dag voro hufvudsakligen adjunkten Rosenius, kyrkoherdarne Witt, Heurlin, Andersson och Colliander. Hr Rosenius som ogillade förf:s påstående att uppenbarelsens sanningar icke blott äro öfver utan emot förnuftet under menniskans nuvarande syndiga tillstånd, anmärkte emot den i afhandlingen förekommande kritiken af Kants, Schleiermachers och Rasmus Nielsens åsigter att denna kritik icke vore träffande, emedan den utgick från andra grunder än de, på hvilka de bestridda åsigterna hvilade. Dessutom vore kritiken för lenfällig. Förf. hvilken redan under den föregående dagens ventilation besvarat de anmärkningar, som riktats mot honom i följd af hans mening om åen gudomliga uppenbarelsens förhållande till förståndet, vände sig i sitt svar förnämligast mot den sednare delen af hr Rosenii opposition.-Han medgaf sin kritiska exposå icke vara i allo utförd, men det hade icke heller varit hans mening att lemna en sådan, utan endast att antyda dessa åsigters grunddrag. Likaledes bade han vid sin kritik ofta utgått från trosgrunder, äfven om de kritiserade åsigterna utgått från rena förnuftsgrunder. Men då hans afbandling är en teologisk afhandling, ansåg han sig dertill fullt berättigad. Hrr Witt och Heurlin funno förf. genom sitt påstående, at de gudomliga sanningarne blifvit i det apostoliska medvetandet på fullkomligt sätt uppfattade, hafva förklarat all vidare utveckling vara obehöflig. Vore detta sannt, så förnekades derigenom behofvet och befogenheten af en teologi såsom vetenskap. Förf. svarade att han visserligen inskränkt begreppet af det i teologisk mening vetbara till det, som redan var begripet af det apostoliska medvetandet, men derföre törnekade han visst icke möjligheten af en teologisk vetenskap. Ty dess uppgitt vore att inom de sålunda gifna gränserna föra det religiösa medvetandet fram till en allt klarare uppfattning.