Aftonbladet – 31 augusti 1870, sida 2

Tvet på en DeELYCHAt IOTOKAC SKOIG I devla järingsmedel. — Svenska emigranter, kineser och regrer såsom bomullsodiare. I sin så allade City-artikel återgifver senaste numner af Times en artikel ur Newyork Journal f Commerce rörande det relativa värdet af let arbete, hvilket utförts hos en plantagegare i Louisiana af några svenska emigraner äfvensom af kineser och negrer. För1tom det intresse denna artikel eger för oss ved afseende på de uttalade omdömena om våra landsmän, lemnar den äfven en inblick arbetsförhållandena i de fordna slafstaterna efter slafveriets afskaffande. Vi återgifva den lerföre här, så lydande: En gentleman, som drifver bomullsodling i stor skala i Louisiana, meddelar oss några intressanta fakta rörande det relativa värdet af olika slags arbete, användt på hans plantage. Flertalet af hans arbetare äro negrer, omkring 150 till antalet, hvilka äro hos honom anställda på följande vilkor: Mulåsnor och alla erforderliga redskaper lemnas af honom, hvarjemte han ger lämpliga förskotter till föda ock kläder; hvaremot negrerna lemna honom en half bal bomull per acre och behålla det öfriga för egen räkning sedan de godtgjort plantageegaren för hans förskotter. Han lyckades i New-Orleans engagera 12 kineser, som arbetat åtta år på Cuba på grund af coolie-kontrakter, och voro erfarna i plantage-arbete. De få hälften af nettobehållningen, sedan alla omkostnader blifvit afdragna, hvarjemte plantageegaren förser dem med mulågnor och öfrigt förlag, samt erforderliga förskotter till lifsförnödenheter. Hans svenska employes, blott några få till antalet, erhöllos i NewOrleans, der han fann dem utan arbete och mycket glada att erhålla samma vilkor som negrerna. Dessa vilkor, likasom de med kineserna uppgjorda, betraktas allmänt såsom mycket liberala, och om bomullsskörden slår så väl ut som den lofvar, komma de alla att förtjena en rätt vacker summa under arbetstiden. Svenskarne, ehuru, till följd af bristande öfning, icke så skickliga i användningen af hackan som kineserna och negrerna, äro i andra afseenden de bästa arbetarne. De odla grundligt och omsorgsfullt, hålla mulåsnorna i ett utmärkt tillstånd och vårda redskapen väl. Klimatet och arbetet synas passa dem fullkomligt; men man kan naturligtvis icke räkna på en stor tillförsel af svenskar eller andra hvita arbetare från någonsomhelst trakt af verlden, eburu de under ett gynnsamt år skulle ha mycket god förtjenst. Närmast i värde stå kineserna, ehuru de, i förevarande fall använda, äro betydligt sämre än de nyligen direkt från Hongkong importerade. De äro fullt ut så flitiga som negrerna, noggrannare i detaljerna, bäctre maskinarbetare och i alla afseenden fördelaktigare. I bruket af starka drycker äro de måttligare än de svarta. Det förtjenar anmärkas, att de frigifna arbeta vida mer då kineser eller andra täfla med dem, ehuru detta bör ske på olika delar af egendomen, enär det icke befunnits lämpligt att låta dem arbeta tillsammans, Förlidet år, då endast negrer användes, hade vår sagesman .anledning att mycket beklaga sig öfver deras lättja och vårdslöshet. Innevarande årgöra de sitt bästa, påverkade af täflan, hvilket vi betrakta såsom ett bevis att införseln af kineser till sydstaterna skall bidraga att lyfta de frigifnes ar betsförmåga. Vår sagesman, likasom andra plan. tageegare i samma trakt, äro öfvertygade om önskvärdheten af att importdja så mycket kinesei som möjligt. Öfverallt i Södern, der de blifvit an vända, förhålla de sig väl.