Aftonbladet – 30 augusti 1870, sida 3

Article Image
;. NVGIJE KANON UNUCS GLaStRlUMILIDR VMA SKE skott, hvilket är långt utöfver det sannolika i behofvet. I linie med de yttre forten uppa kastas nu jordverk af stor styrka. Forten , J äro besatta med utvalda trupper: artillerister 2! och erfarna marinsoldater. Dessa kanonierers skicklighet att rikta och sköta sitt artilleri skall vara utomordentlig. Ryktena om att Boulognerskogen skall raseras ha varit förhastade; endast en minåre del deraf skall uppoffras, och detta icke förrän isista ögonblicket. Utom de redan nämnda försvarsmedlen skall en armå uppställas utanför Paris, hvilken skall manövrera och strida under fästningens kanoner för att betäcka transporterna af lifsmedel. Ingen tvifiar på att man skall lyckas hålla förbindelsen med södern öppen. Så länge de yttre forten icke äro tagna, har sjelfva staden endast föga att frukta af fiendens eld. Man öfverlemnar sig åt hoppet, att Paris skall kunna uthärda en mycket lång belägring. Om preussarne angripa Paris, skola de i alla händelser icke kunna innesläta staden, och de skola befinna sig mycket längt från sina egna bjelpkällor. Försöka de likväl en belägring, så skola de fiona allt färdigt att mottaga dem. Man. antager att franska centralregeringen i sådan händelse skulle förflyttas till en annan stad, Tours eller Bourges och att regeringen 11 Paris skulle blifva lagd i händerna på gefneral Trochu, hvilken åtnjuter det största I förtroende. Öfvervåld af preussiska trupper. I en tysk korrespondens från Saarbriäck Iden 17 Aug. läses följande: : Man -har i högqvarteret med stor förtrytelse förnummit, att ett eller två regementen tillåtit sig svåra våldsamheter i Faulquemont och Remilly. Jag bar sjelf varit i Remilly och med ogna ögon öfvertygat mig om hvilka vilda gökar der huserat. Det var hessiska 2:dra infanteriregementet och kanhända äfven 12:te preussiska linieregementet, som gått derigenom. Det är ännu icke utredt, om begge eller blott det ena regementet feJat. De manliga invånarne hade här, liksom i alla byår utefter vägen, flytt ur byarne, och det lyckades lika litet för de värnlösa qvinnorna som för officerarne att hålla folket i ordning. Några misshandlingar hafva de icke föröfvat, men nog hafva de plundrat, och obarmhertigast hos de fattiga. Jag såg dessas kistor och skåp uppryckta, kläder utrifna, och gråtande omtalade qvinnorna huru man tagit bort det bästa från dem och företört det öfriga. Från hyddan till slottet var det en oafbruten tafia af ödeläggelse. All omogen frukt var nedslagen, allt vin utrunret; de efterkommande trupperna funno ingenting mer att taga. Hr von Bismarck har fordrat en sträng undersökning och föreslågit att det brottsliga regementet skall, oberäknpadt annat straff, skickas som marodörer bakom fronten. Han vill ock att förhållandet skall öppet framläggas af korrespondenterna för. allmänheten, på det att det allmänna ogillandet må drabba de brottslige. I de tyska berättelserna, både officiella och icke -officiella, klagas. oupphörligt deröfver, attfransmännen på det förskräckligaste kränka folkrätten genom att skjuta på de preussiska ambulanserna. Patrie anmärker i anledning häraf: Det är ett lögnaktigt påstående, som preussarne framkasta, och vi äro satta i tillfälle att. upplysa, på hvilken skändlig taktik det -hvilar.. De fiendtliga ambnlanserna sträcka sig öfver en temligen betydlig terräng; och det har åtskilliga gånger händt, att. preussiska trupper, som lagt sig i bakhåll bakom dessa ambulanser, gjort utfall från dem för att angripa oss och. derefter åter sökt säker het. bakom dem. Då ett sådant nidingsdåd blifvit atfördt, har det visserligen kunnat hända, att enstaka skott träffat ambulanserna. ; Hvad vi här meddela, har blifvit officielt konstäteradt, och det gör icke preussarne ära. Under öfverskriften: Lägret vid S:t Maur berättar La France för den 23 dennes: Aderton bataljoner af mobilgardet ligga sedan i lördags i lägret vid S:t Maur, der en betydlig menniskomassa från Paris i går, söndag, gjorde besök. Mobilgardet kamperar i närheten af läktarne vid kapplöpningsbanan. Tältens antal är omkring 1500, och hvarje tält är afsedt för 7 till 8 man, hvilka dock endast med svårighet kunna få plats der. Trots denna obeqvämhet tyckas mobilgardisterna vara belåtna med sin lott. Den uppbrusande och oroliga sinnesstämning, de lade i dagen vid sin ankotost till lägret, har efterträdts af ett lugnt sätt och en manlig onergtDe öfningar, som börjades i lägret vid Chålons, blefvo redan i går fortsatta vid S:t Maur. De unga soldaterna väcktes vid hornets klang, och sedan de uppställt sig, utbredde de sig i tiraljörkedjor för att utföra en låtsad strid...I lägret blef general Trochus proklamation uppläst för hvarje kompani: särskildt. Om några dagar skall mobilgardet. förses med chassepotgevär i stället för de mindre goda kammarladdningsgevär, med. hvilka de hittills varit väpnade. 400 zuaver och turcos, som .togos tillfånga i slaget vid Wörth, instängdes i en kyrka; men det lyckades dem om natten att befria sig och komma öfver gränsen till sina regementen. Den styrka, som Frankrike, oberäknadt Bazaines arme, kan uppställa mot preussarne, beräknas af Militär Wochenblatt på följande sätt: Först och främst finnes den fjerde bataljonen, med hvilken hvart och ett af de 100 linieregementena förses, och som i föreniog med de 12 disponibla kavalleriregementen, som ännu icke deltagit i striderna, uppgår till 80,000 man. Vidare återstoden af Mac Mahons kår omkring 20,000 man, Faillys kär 20,000, Douays kär 30,000 och den från Civita Vecchia hemkallade brigaden 4000 man, inalles 154,000 man. — Troligen är dock den styrka; som står till Mac Mahons förfogande, mycket större. I den af den nämnda tidningen uppgjorda beräkningen äro icke marintrupperna, de senast från Afrika hemkomna regementena och denstora mängd gamla soldater, som åter inträdt i leden, upptagna. En korrespondent till Kriegs-Zeitung berät;ar, att preussiska 10:de armekåren helt och hållev aflagt packningen och qvarlemnat den på gränsen. Skjortan ha de inlagt i kappan och patronerna inedföra de i kokkärlen. Infanteriet marscherar på detta sätt i högsta grad obehindradt och hastigt. Dan Affipiolla nrevussiceka Staatzanzeiser in

30 augusti 1870, sida 3

Thumbnail