Den hårda olycka, som genom den utländska invasionen drabbat Frankrike, har blifvit i hög grad förvärrad derigenom, att hon träffar detta land i ett tillstånd af djup inre splittring. . Det såg ett ögonblick ut som landets representanter ej mindre än de styrande skulle glömma alla gamla tvister och aila dynastiska hänsyn för det enda stora målet: fiendens utjagande. Ju mera händelserna utvecklat sig, har det dock visat sig, att åena sidan misstroendet till en regering som lagti dagen en stor oförmåga och en gränslös lättfärdighet och å den andra benägenheten att sätta dynastiens intressen i första rummet varit för stora att på längden tillåta en enig samverkan. Venstern inom kammaren hade alltsedan krigets utbrott arbetat på att få till stånd en ledning af försvaret, till hvilken nationen med oinskränkt förtroende kunde blicka upp. Högern, i början förstummad, satte endast ett passivt motstånd mot dessa bemödanden. Jules Favres förslag, att kammaren skulle bland sig utse en försvarskomite blef, som man erinrar sig, utan diskussion kullvoteradt. Samma öde drabbade i måndags Köratrys motion, att förstärka den af regeringen nedsatta försvarskomiten för Paris med nio ledamöter, valda af kammaren inom henne. Regeringen gick dock sjelf venstern så till vida till mötes, att-hon med sig adjungerade tre deputerade, Thiers, Talhouet och Dupuy de Löme, alla tre män af mycket moderata tänkesätt, de båda förra tillhörande venstra och den sistnämnde högra centern. Det fanns. dock ett parti inom kammaren, för hvilket äfven denna eftergift var för stor. Detta parti var bonapartisternas quand meme, de gamla mameluckernas., med Granier de Cassagnac och Dugu6 de la Fauconnerie i spetsen. De sågo med grämelse ej blott makten halka allt mer och mer ur kejsarens i nationens händer, utan äfven försagdheten och desertionen gripa omkring sig bland den förr så underdåniga majoritetens leder. De beslöto våga ett försök att rädda dynastien och den fin makten och gjorde ett besök hos ejsaren i Chålons för att af honom erhålla mot dordre. De återkommo, och man märkte straxt, att de medförde vigtiga instruktioner. Hela deras taktik var förändrad. De hade utbytt en resignerad defensiv mot denna från imperialismens bästa dagar -välbekanta. of