Aftonbladet – 27 augusti 1870, sida 2

ERIGET. Efter slaget den 18:e. har det blifvit tyst utanför Metz. Det är dock utan allt tvifvel, att stora trupprörelser der alitjemt pågå. En betydlig del af 2:a armen har säkert redan lemnat sina ställningar derstädes. för att följa den 3:e på dess marsch mot Paris, och dess plats har intagits af de österifrån kommände förstärkningarna. . Kronprinsens förtrupper hade i förgår besatt Doulevent i departementet Haute Märne och preussiska ströfkårer hade framträngt ännu längre vesternt till det i närheten af Aube rakt söderut från Vitry belägna Brieöne. : Samtidigt med sin proklamation till Paris invånare har general Trochu utfärdat en annan till Parisarmen, af följande lydelse: I den fara, hvari landet befinner sig, har jag blifvit utnämnd till kommendant i Paris och högste befälhafvare för de trupper, som äro bestämda att försvara hufvudstaden. Paris inser, hvad det har att göra såsom medelpunkten för störa ansträngningar, stora uppoffringar och stora exempel. Jag sluter mig till eder af hela mitt hjerta; det skall blifva mitt lifs ära och kronan på en bana, som intill detta ögönblick -varit obekant för de fleste bland eder. Jag-hyser det fullkomligaste hopp om en lycklig utgång: på vårt ärofulla företag, men det är på ett vilkor; ett absolut nödvändigt vilkor, utan hvilket våra gemehsamina ansträngningar skola blifva kraftlösa. Jag menar ordningens upprätthållande, och dermed förstår jag icke allenast lugn på gatorna, utan också lugn i edra hem, lugn i edra sinnen, lydnad mot de ansvariga myndigheternas befallningar och resignation vid de pröfningar, som äro oskiljaktiga från situationen. Och för att vinna det lugn och den jemnvigt, som sitiationeh fordrar, skall:jag begagna mig af den makt, som belägringstillståndet och lagen gifva mig. Jag fördrar det af eder patriotism, och jag skall vinna edert förtroende till mig, dig att jag sjelf visar befolkningen i Paris ett obegränsadt förtroende. Jag vädjar till hvar och en, hvilket parti han än tillhör, i det jag sjelf i armen, som man vet, icke tillhör något annat parti än fäderneslandets. Jag vädjar till enhvars fosterlandssinne och fordrar, att I genom moralisk styrka skolen betvinga de alltför häftiga, Å hvilka icke kunna beherrska sig sjelfva, och på egen hand utöfva rättvisa mot dem, som icke tillhöra något parti och som i de allmänfa ölyckorna endast se ett tillfälle att tillfredsställa sina skändliga önskningar. Och under. uppfyllandet af nött värf, efter hvilket jag, det försäkrar jag, skall träda tillbaka i det mörker, från hvilket jag kommit, skall jag autaga ett gammalt tänkespråk från min födelseprovins Bretagne: xMed Gäds bjelp för fäderneslandet!s Den af oss flera gånger. citerade militärförfattaren i Berlingske Tidende ger följande öfversigt af ställningen på krigsteatern för ögonblicket: —-? Vid bedömandet åf situationen vilja vi hvarken fästa oss Vid de något extravaganta preussiska segerunderrättelserna eller de vågot monotona franska uppgifterna om armåns tillstånd, hvilka, utan att ingå i pågra detaljer, för det mesta inskränka sig till den lakoniska förklariogen, att tillståndet är godt. Vi vilja hålla oss till hväd somaf samtliga berättelserna tyckes kunna änses för otvifvelaktigt angående armöernås ställningar, och dernäst till den hittills atrvänöa krigföringen, hvilken siståärmnda icke är något dåligt hjelpmedel, om man vill få ett klart begrepp om situationen, enär krigshistorien visar, att den väg, som en armå en gång har beträdt vid öppnandet af ett fälttåg, sällan kunnat lemnas af den. Här man en gång börjat med defensiven och låtit beröfva sig initiativetyrså splägar detta förhållande gerna fortfara ända till fälttågets slut, isynnerhet om man har att göra med en beslutsam motståndare. Sålunda har det med få undantag varit i alla nutidens krig. Taga vi nu dessa båda momenter i betraktande, så står situationen i närvarande stund på följande sätt: Den franska armen under marskalk Bazaine, hvilken består af Decaens, Frossards, Canroberts, Ladmiraults, och Bourbakis kårer, inailes. 16. divisioner eller 150—160,000 man, samlades den 7—10 Augusti vid Metz, under det Mac Mahons och de frivilliges kårer, omkring 50,000 man; i medio af månaden uppnådde Chålons, der Douays kår och två nybildade kårer sedan slöto sig till dem. Denna styrka, som kan anslås till 120,0090 eller med tillkomna förstärkningar, 150,000 man, står under. Mac Mahons befäl, Å andra sidan framryckte den preussiska armen i tre kolonner från preussiska gränsen i riktning mot Paris. På högra flygeln Steinmetz med 2 armbkårer (l:a och 7:e) eller 70,000 man, i centern prins. Friedrich Carl med 6 armåekårer (2:a, 3:e, 8:e, 9:de, 10:e och gardet) eller 210,000 man; på venstra flygeln kronprinsen med 2 armekårer (ö:te, Il:te, bairarne och Wirtembergarne) -140,000 man. De i de föregående slagen lidoa förlusterna hade kanske reducerat den samlade styrkan till 400,000 man. Enär:kronprinsenhade den längsta vägen, saktade de båda andra atmeerna sin marsch och mötte först den 14Aäg. motstånd, nemligen Vid Metz, under det kron-prinsen fortsatte sin marsch, som närmast afsåg att hålla de båda franska armåerna skilda från hvarandra. Efter de tre allvarliga träffningarne vid Metz få de båda armeerna följande uppställning: BaZzaine på venstra Moselstranden, antingen i det förskansade lägret vid Metz: eller utanför fästningen i en utan tvifvel stark position; 1:sta preussiska kåren på högra -Moselstranden framför Metz, 12:te kåren (sachsarne) norr om fästningen, och den öfriga armen på venstra Moselstranden, vester om Metz. De ömsesidiga förlusterna i de förefallna:striderna måste ha varit enorma, och kunna anslås till 50,000 för: fransmännen och 70,000 för preussarne. Härigenom skulle Bazaines armå vara