Article Image
vB VR AUD VISE UM UTLSD SUSUGLRBLA JULI grufvor äro hopade i sjelfva hjertat af landet och således ligga ungefär lika långt från dess vestra som från dess östra kust. Derför blir det nu en fråga af stor vigt att bestämma, till hvilkendera sidan af kusten man skall sträcka en jervägsförbindelse. — Blir det i sjelfva verket förmånligare för Sverige att på den östliga vägen utsända räls till Ryssland, än att vesterut skicka England malmer, tackjern och stålgöten? — Då man söker besvara denna fråga måste främst ihågkommas att, såsom vi visat i vårt nummer för den 15 Juli, Krossekärrs hamn på vestra kusten, den föreslagna vestliga liniens ändpunkt, är öppen hela året om, hvaremot den östra kustens hamnar äro tillfrusna under fyra måneder af de tolf. Härtill kommer att bränslet säkert kan fraktas billigare till grufvorna på den vestra vägen, som går rakare från detta land, än på krokvägen till de östra hamnarne. Våra stenkol och kokes kanna med lätthet föras från vestra kusten till Wermlands och Grängesbergs grufvor samt äfven skenor återföras i retur. Men innan man afgör någondera riktningens företräden, är det nödigt att först jemföra kostnaderna för frakter och tillverkningar på ömse sidor. Vi antaga att best Peases coke kosta 16 s. pr ton fritt ombord i Middlesbrough, i stället för de 10 s. Aftonbladet uppgifvit. Vi tro äfven att frakten till Sveriges vestkust blir 7 s., medan den till ostkusten blir 14. r ton, i stället för af författaren beräknade 0 s.; och för räls till Petersburg från England icke mer än 20 s. pr ton, i stället för 30. Dessa rättelser i beräkningarne nfåste ovilkorligen i hög grad minska inkomsten af att tillverka stålräls i Sverige, som författa ren uppskattar till 3 pad st. pr ton (2 rdr 25 öre centnern). idare bör märkas att förvandlingen af bessemer stålgöten till räls, äfven om den sker i lika stor skala som hos oss, måste kosta mer än de 2 pund 17 8. st. pr tor (2 rdr 14 öre centnern) hvartill den beräknas af svenskarne; ty då priset på stålräls står till omkring 12 pund st. pr ton (9 rdr centnern) kosta göten 7 pund st. (5 rdr 25 öre centnern) och tackjern 4 pund st. (3 rår centnern). Vi skulle derför antaga att räls ej blifva de mest inbringande artiklar för Sverige att åstadkomma, utan att de snarare böra tillverka axlar och hjulband för sin östra granne — artiklar, för hvilka derag öfverlägsna råämnen kunde betinga ett högre pris — samt i alla fall tackiern och stälgöten för vårt land. Tager-man den billigare eller rakare vägen till vestkusten för transport af bränsle till mellersta Sveriges malmfält, kunna måhända förfaitarens beräkningar af tillverkningskostnaden för tackjern i detta land till 38 å 48 s. pr ton (1 rdr 44 öre—l rdr 80 öre centnern) för verkligas och lemha en behållning at omkring 20 s. pr ton (75 öre centnern), då vårt Samberlandstackjern säljes för 80 s. pr ton (CI rdr centnern). Atven till dessa priser tvifla vi ej att hos oss skall bli stadig eftorfrågan på tackjern och stålgöten i så stora qvantiteter, som våra företagsamma grannar kunna åstadkomma för export. Men hvad beträffar hvarje ifrågasatt export af räls från Sverige till England, vilja vi blott bemärka att, fastän vår rälshandel för närvarande befin-. ner sig i ett blomstrande skick, våra zona fabrikanter likväl hafva skördat föga eller ingen vinst på affären, om man ager ett medeltal för de sista fem åren, Naturligtvis bör detta dock ej afhåa Sverige från att tillverka stälräls tör Tyska marknaden. Likväl synes det 6ss vara en långt säkrare och mindre kostsam affär att söka motsvara den stora och dagligen växande efterfrågan på råmaterial för Bessemerprocessen — en efter. frågan som, så långt vår käpnedom för närvarande sträcker sig, bäst kan fyllas från de svenska grafvorna. Då blir det ock nödvändigt att åstadkomma en jernvägsförbindelse från gruffälten till kusten på ömse sidor, så att Sverige kan få utväg såväl vestersom österut för ö produkter, hvilka befinnas förmånligast att exportera — det må pu bli rå malm, eller tackjern, eller stålgöten, eller färdiga räls, axlar och hjulband — en fråga som framtida erfarenhet blott kan besvara. Så långt Engineering. Sedan, utom de för en större allmänhet nästan okända Jernkontorets annaler, våra bergsmän inom landet numera synas fått munlåg i frågor rörande svenska jernhandteripgens utvecklipg och framtid, är det oss en stor hugnad att åter gifva slika för oss väckande ord af en bland Europas förnämsta tidskrifter om de nuvarande utsigterna för landets andra modernöring, Det är ej nog att ega skatte;, om hvilkas värde man icke ens sj bar en aning. Tillgångarne måste updersökas och resultaterna af dessa undersökningar meddelas allmänheten. för 24 locka de kapitaler, som fordras att framdraga dessa dolda skatter, Så varför få år sedan Grängesberget ansedt som ett föga betydande upplag af genom sin oart oduglig malm, hvars rikaste grofver genom borgmästarns insegel voro förbjudna att ens brytas. Nu har det vunnit erkännande såsom ett af jordens största malmfölt och föreslagna samt under byggnad varande jernvägar af stor utsträckning i vester, öster, söder och norr påräkna här alla med största utsigt till framgång hufvudkällan till sin blifvande trafik. Så var ock för omkring tjugu år sedan OClevelandstältet betraktadt säsom ett malmupplag, i stort blott dugligt till. väggrus, och nu lemner det tredjedelen, af hela Englands -jerntillverkning. Våra bergsmän hafva med högst få undantag arbetat tillräckligt länge i skumrasket för att nu vid uppvaknandet finna sitt fabrikat osäljbart, sina arbetsmetoder föräldrade, sina arbetare på väg till Amerika och sin egendom värdelös, trots all dess dolda rikedom. Det är nu hög tid för dem att börja på nytt, visa hvad de ega och vilja samt intressera den stora allmänheten inom landet i byggandet af för dem behöfliga jernvägar och verk städer. Vi stå fast vid hvad vi sagt i vår srtikel för den 20 Juli, att vårt så kallade ädla, men i sjelfva verket mycket ojemna träkolsjern blifvit alldeles obehöfligt och nästan blott begagnas efter gammal häfd af barbariska eller halfbildade folks. Märk väl, vi hafva sagt nästan blott, våra upplysta vänner och kunder i Sheffield behöfva gsåledeg ej anco

26 augusti 1870, sida 3

Thumbnail