Aftonbladet – 25 augusti 1870, sida 6

rne erkänna sjelfva, att deras förluster enmt vid Mars-la-Tour den 16 varit större än der alla de förra striderna tillsammans. Geral Goltz brigad (tillhörande 7:de armören at första armen under Steinmetz) är istan tillintetgjord. Den första armekåren der Manteuffel är likaledes starkt decimeid. Detsamma är förhållandet med. den 3:e ären under Alvensleben (brandenburgarne), m i flera timmar ensam kämpade mot örsta delen af Bazaines arme. Konung Vilhelm skall ha varit djupt uppskakad, då an. den 17:de, dagen efter slaget, besökte alplatsen. Fransmännen å sin sida medge tt de i denna ytterst hårdnackade batalj aft 15,000 endast i sårade. Tyska armån skall dock snart få sina förister ersatta. En ny arme, bestående af undtvärnets första uppbåd, är på väg att öta till den som står omkring Metz för att flösa den. I ett bref från Mainz till Neue reie Presse berättas sålunda, att sedan den 4:de antingen genom fästningen eller i dess ärhet passerat omkring 50 bataljoner (50 å 0,000 man) friska trupper till krigsskådelatsen. De franska tidningarna vilja veta, tt konung Wilhelm telegraferat till Berlin, tt 200,000 man nya trupper måste ställas på jenen. Det tillägges att Mainz garnison och rela den i Norra Tyskland varande styrkan inder general Vogel von Falkenstein oföröfvadt skola afgå til Rhein. På tyska sidan börjar man göra sig förrolig med tanken att Bazaine, som Massena Genua, skall innesluta sig i Metz, och att en regelbunden belägring af denna starka och storartade fästning skall bli nödvändig. Så yttrar Kriegs-Zeitung för den 21 Aug.: Sedan jernvägen från Metz till. Thionville nu blifvit besatt af den 12:te armekåren, äro Bazaines fyra kårer äfven afskurna norrifrån. Fullständigt inneslutna at våra armåer i Metz, återstår dem ingenting annat än att uthärda en belägring af denna fästning, Metz skall enligt franska uppgifter vara provianteradt för 120 dagar, likväl svårligen för en armå af 150,000 man. I alla fall, så framt ej politiska händelser förändra situationen, motse vi en i krigshistorien ensam stående. belägring. Sebastopol försvinner fullständigt i jemförelse med de här uppträdande massorna och styrkan af denna fästning. Att preussarne för allvar tänka på en belägring af Metz framgår äfven af en berättelse från belgiska gränseh, att svårt belägringsartilleri transporteras från fästningen Saarlouis till Metz. Jernvägsarbetare oc ingeniörer skola äfven blifvit reqvirerade hem ifrån för att anlägga jernbanor omkring fästningen. , Om Bazaines ställning och de utvägar;som stå honom öppna anställer Neue Freie Presses militärförfattare i tidningens nummer: för den 20 några: betraktelser. Bazaine skallsannolikt, yttrar han bland annat, en tid bortåt kunna stanna i Metz; dock inäste ban, för att ej förtära den så vigtiga fästningens förråder, om också endast af omtanka för sitt kavalleri, vara betänkt på att komma ut ur sin ställning och verkställa sin förening med Paris. Flera vägar stå honom härvid Öppna. Antingen försöker han ännn en gång att öfver Gravelotte komma till Verdun, hvad som föröfrigt endast genom en genombrytnivg, alltså med en förlust af minst hälften al has armå, vore möjligt. Hade han då uppnått Verdun, måste han naturligtvis ärnt en gång mäta sig med kronprinsen, som väl ej skulle stå med händerna i kors, medan prins Fredrik Karl följde honom i ryggen. Detta försök vore derför en dumdristighet. Äfven på en omväg kunde Bazaine försöka att komma ut ifrån Metz... Han kunde marschera ötver Briey och Verdun, eller måhända ännu nordligare öfver Thionville, MontI mery, Sedan o.:s. v.. Denna väg vore så tilll vida mycket farlig, som fransmännen af dem säkerligen förföljande prins Fredrik Karl lätt kunde trängas in på neutralt område, till Bels gien eller Luxembourg. En tredje utväg, som erbjuder sig för Bazaine vore att debouchera öfver Metz på högra Moselstranden, falla öfver den svagare I Steinmetz, om möjligt slå honom-och sålunda. bana sig väg mot söder. Denna utväg före-: I faller visserligen -vara den djerfvaste, mem I dock tillika den som, i händelse: den lycka ;I des, skulle gifva franska armen de bästa II chancerna. Djerfhet är ofta den största för-Isighet. En ofantlig förvirriog skulle genbma I denna marsch. anställas i: preussiska -armens rygg. De tyska transporterna af trapper, ;litsförnödenheter, belägriogsmateriel 0; BV, -I skulle uppsnappas och sprängas och sålunda kunde hela marschen mot Paris för en tid. lafbrytas. . . Bazaine kunde, i fall han lyckades, mar sehera mot söder, upptaga de här kringI spridda franska trupperna, och sålunda förs I stärkt, under betäckning af Marie eller Seine; rycka till Paris. I händelse af ett misstyCkande vore ej mycket vågadt, då man. om: man äfven undanträngdes från södern, änfu i Strassburg hade en tillflyktsort, som man på samma gång kunde undsätta. Och till och med om Bazaines arme i följd af. denna. djerfva operation upprefves, vore dock den skada man tillfogat motståndaren så stor, att man kunde trösta sig öfver denna förlust. Bazaine har att välja emellan att antingen I kapitulera eller försöka att slå sig igenom -Jåt något håll. j 1 Om slaget den 16 Augusti föreligga ännä lioga andra officiella rapporter än de som in-I nehållas i de från högqvarteret aflåtna tele-I grammerna. Dessa telegram, hvaraf vi hittills endast haft utdrag, meddelas nu utför? förligt af Paristidningarna. De lyda: 7 Verdun den 17 Augusti, kl. 8,5 e. m:Mars kalken öfverbefälhafvaren till inrikesministeörm . BERNS STSTRNNRRSERTRNT AS Qå tar din Bismarck och hans inn keshär