— de läge kojorna. der -borta på det kala skäret. Sjöfåglar af flera olika slag summo på de grönblå. böljorna, fiskmåsarne och de täcka, graciösa tärnorna kretsade i luften och sköto blixtsnabbt ned i vattnet, för att i nästa ögonblick triumferande höja sig derur med sitt silfverglänsande byte. Brukar kammarjunkaren ofta vara ute och segla? frågade Kronsköld. Nej, det är första gången i dag. År det möjligt? Ja, jag har ej varit här vid X. så länge ännu; jag kom hit veckan före grefven. Men, jag tänkte ändock, att när man hade; en så stor och treflig båt... Den köpte jag först i går,, afbröt kammarjunkaren. Ah, är det er egen båt utropade friherrinnan förvånad. Javisst, min nådiga friherrinns, sade kammarjunkaren .med ett belåtet småleende, det är mycket agreablare att hafva sin egen båt, än att hyra en på dag eller månad. Men hvad i all verlden skall kammarjunkaren göra med den, när pilemnar X.? frågade fröken Nordenspetz. — Då skall, jag taga. den med mig till Stockholm. Jag har en villa vid Mälaren och der kan den ju komma att passa bra. Ja, alldeles förträffligt,, bekräftade friherrinnan. Hur tycker fröken Lilian om: den här båten? frågade kammarjunkaren. Ah, den är alldeles utmärkt treflig; så stor, beqväm och rymlig.. Det gläder mig ofantligt att fröken tycker om den. Är fröken mycket road af att segla? ar Ja, det är bland det roligaste jag vet; isynnerhet när det blåser bra. Verkligen? åh, då beklagar jag att det ej är-storm i dag, men jag hoppas att.:.n Nej, jag tror inte att jag skulle tycka om att vara ute i en riktig stormp, sade Lilian leende, smen jag tycker dock mycket bättre om när det blåser riktigt friskt, än när bå