Aftonbladet – 25 augusti 1870, sida 2

De ena vänta på ett anvat Jena, De andra på ett annat Waterloo, Och båda hoppas få beherrska verlden. Men andra finnas i vår tid, som tro Att båda parterna som dragit svärden Till slatet få dei lön som de förtjena. 2. Och hvad förtjena de som drågit svärden, Som dränka staterna i skuld och blod? Och sköfla den kultur som redo stod Att lyckliggöra och upplysa verlden? De som dra millioner bort från härden Från fredlig skörd och ifrån möda god, Och offra deras kärlek, kraft och mod För lumpna mål, för ärelystnan, flärden? Jo, de förtjena att man stänger dem Som grymma, vilddjur in på en arena, Med alla verldens folk till spektatörer, Och låter dem, vid folkens jubelkörer, Hvarandra sönderslita, lem från lem, Och kämpa ut sin vilda kamp allena! 3. En tvekamp, ja! Om detta blefve seden, Då skulle ej de höga skynda sig, Som nu de göra, att törklara krig, Då kom den nog, den tusenåra freden! Nu är det folken som tillsläppa veden När herrar forstar vilja värma sig I ärans ljas, och märka på sin stig Att oro vaknar i de djupa leden. Nej! låten bli att kämpa deras slag, De stolta högåjur! — Sluten fred nationer Och minnens att I ären bröder alla! Må den nyväckta marseilläsens toner Bli folkens frihetssång från denna dag, Och alt förtryck och alla bojor falla!