Aftonbladet – 23 augusti 1870, sida 3

Article Image
NI omöjligt. Ehuru det icke blifvit någon våda för -Ide stackars karlarnes personliga säkerhet, hade ir ) det blifvit så för hvar och en annans på gatorna, oo! Med en polisstyrka af icke mer än 700 man Vv en stad af 800,000 invånare, och som kan skryta af kanske den oroligaste och våldsammaste pöbel i hela verlden — Londons eller Paris pöbel är tam i jemförelse med denna — skulle det varit -! omöjligt att hålla vägen öppen genom fem mil gator. Innan fångarne anlände, hade man fått veta, att befallningen blifvit återkallad. Då tåget med fångarne inträffade, stodo omkring 5000 menniskor innanför staketet, tätt utmed skenorna; en massa gatpojkar bland dem. Ett förskräckligt, men Elädtigt och godlynt hurrande mottog det franska infanteriets röda ridbyxor och turcos blåa drägt. I hvarje vagn var en preussisk soldat från ettdera af de två regementen, som stormade Geisberg vid Wissembourg, med kasken prydd af gröna qvistar. Fransmännen sutto till en del nedhukade, men deras sällskapare tillsade dem att resa sig upp och visa sin vördnad för hufvudstadens befolkning. . Under det de sakta foro förbi framför mig, undersökte jag uttrycket i deras ansigten. Det var merendels en skygg nyfikenhet och förlägenhet icke utan en blandning af stolthet, som i dem uttalade sig. Naturligtvis kunde de icke förstå hvad folket i en obeskriflig förvirring och blandning af röster ropade till dem; men gatpojkarnes outsägligt komiska grin, der de sutto på hvarandras axlar, gaf dem i alla händelser en antydning derom. Till slut fick ett lyckadt tillrop öfverhanden, för hvilket någon hade försett gatpojkarne med den nödvändiga franskan, Joch som riktades till hvarje turco eller zuav i takten af Les Lampions. Les chats! les chats! Hvar äro kattungarne? hade blifvit de ungdomliga rösternas älsklingsomqväde. Det märktes lätt, att hos pojkarne fransmännen långt ifrån att anses som öfvermodiga och förödmjukade fiender voro ytterligt populära. Inom få minuter håde pojkskarans tygellösa munterhet meddelat sig till fransmännen sjelfva med undantag af officerarne, hvilka dolde sig i det inre af sina första-klassvagnar. . Jag lemnade de unga damerna, i det de räckte in förfriskande drycker till Syd-Frankrikes Joch Atlas gulbruna söner, och lät min droska följa spåret af den cirkelkrökta jernbanan, på hvilken täget skulle gå fram till östra linien. Denna cirkeljernväg i jemnhöjd med vägen har under tidernas opp blifvit inhägnad af hus och är nu i sjelfva verket en. gatujernväg. Täta massor af folk stodo längs utmed den. Till slut upphanns jag af tåget och lät det gå förbi. Men huru dess utseende hade förändrats! Det såg ut, som intet bantåg förr hade sett ut. Fångarnes förtrolighet med pojkarna hade blifvit fullkomlig; skaror af de senare hade krupit in i vagnarne och sutto mellan fransmännens och afrikanarnes knän med deras. fältmössor I på hufvudet. Åtskilliga hade försett sig med kattor. De, som icke kunde komma in i de öfverfyllda vägnarne, hade klättrat upp pp deras tak, der-de roade sig med-att stå på hufvudet och sparka med benen. Det fanns inga trappsteg inga framskjutande kanter, der, ej pojkar sutto. Sedt på afstånd hade tåget utseende af en buddhaistisk afgudabild med tusentals ben. och armar framskjutande i oräkneliga riktningar. Der var en ung, högväxt, köttig, skägglös arab med vacker hy och ett-utmärkt vackert ansigte, hvilken väckte allmän uppmärksamhet; emedan han såg ut alldeles .som en .qvinna. Folket trodde i sjelfva verket att han verkligen var en qvinna, och fruntimren hade begäåfvat honom med -en solfäder, medhvilken han oupphörligt fläktade sig under det mest erkekoketta leende, uppenbarligen van vid att hafva skämtan med allmänheten. Jag hann östra bangården en kort stund före tåget och kunde endast med största svårighet komma in i i följd af de ofantliga folkmassor, hvaraf den ox gafs. Den tätt befolkade omgifningen, sätet för den berlinska schaltillverkningen, hade ditsändt ännu större massor än de, som syntes i den vestra staden, Jag vågar säga, att der voro ick? mindre än 50,000 menniskor inom bangården ven den stora platsen för fångarnes h ing var öfverfull, hvarigenom dessas fe er piatser var ytterligt försvårad. danden gjordes af polisen dast öfvertalningsförmåpresiderade, kunde 7 hop garne fingo bh stor 8 ris, mera en har keder art vi oo RR TTT IT RR FRE ID RR okt 20 hioca och ost, 2 sting, jag smaå vet. Då 800 hade 7 .vU, kunde den starkai -Då måltiden var slutad, orna sangarne brefkort att tillskrifva Cr mu löfte, att brefyen skulle med säliva ombesörjda, antiögen till franska arteren eller direkte öfver Brässel. Ett orre antal fransmän, än man väntat, kunde skrifva; för den, som-0j kunde det, skreivo kamraterna. Det var. för fransmännen ytterst behagligt att blifva uppassade af så många vackra och eleganta damer, hvilka alla talte flytande franska. När damerna komma till en turco helsade de honom med: Salem Aleikuml och det förvånade svaret: Aleikum Salem gafs med handen på hjertat. De tyska soldater, som åtföljde fångarne, voro entusiästiska i sitt berömmande af den tapperhet, hvars med. fransmännen hade kämpat, efter det Geigberg hade blifvit stormadt. De utpekade 14 män, tillhörande 74:de linieregementet, som utgjorde hela återstoden af regementet, lemnadt på batalj; . fältet, men vägrande att gifva sig, fortsätrande striden med bajonetten sedan ammunitio7.en tagit slut. Då preussarne icke ville döds dem rusade de i on. massa uppå dem och 2:0g dem till marken efter brottning. Vi hafva sökt döden. sade den ene till-mig, såsom vår öfverste, såsom vår general, hvars hästni. ser dex., Bantåget medförde verkligen general Douais häst. Mac Mabhons. kår, förenad med Faillys, har sedan i söndags ankommit till Chålons, der föreningen med Trochus kår och mobilgardet således egt rum, En annan väsentlig omständighet är generäl Douais afmarsch från Miätblbausen med största delen af: sin kår, hvilken söm bekant har betäckt passet vid Belfort sedan-kriget8-början. Man förmodar att han likåledes marscherat mot Chålons för att öka Mac Mahons styrka, hvilken således nu med säkerhet utgör 110—129,000 man eller med andra ord den. andre franska arnigen. Passet vid Belfort bevekas. nu at 10,000 man, hvilka kommit. från Lyon, och af skarpskyttarne från Vögeserna. I Palais de IElyste är för närvarande inställerad en hel kär af frivilliga skarpskytz tar (franc-tireurs). De uniformeras och lönas af staten, men skola föröfrigt operera på egen hand och föra hvad ran i ordets egentligaste mening kallar ett guerillakrig.. Deras antal uppgifves till 3 å 4000. a BEKESEIRaR DOSEN Till Allmänk sten. Stockholms skarr 4 har af Konol ?.

23 augusti 1870, sida 3

Thumbnail