STUUKHVLI den 23 lg. Först sent på eftermiddagen ha telegramner ingått, som äro i någon mån egnade att örjaga.den hemska stämning, som här rådt nder det senaste dygnet till följd deraf, att la underrättelser från krigsskådeplatsen 1teblifvit. Om Bazaine också icke kan fullölja sin afsigt att på chaussten emellan Metz och Verdun föra sin armå vesterut, så orde det, enligt de nya underrättelserna, deröre icke böra anses gifvet, att han blifvit lefinitivt afskuren från förbindelsen med Jhålons. Tyskarne synas i de senaste drabbvingarne ha lidit så oerhörda förluster, att leras hufvudstyrka har svårt att aflägsna ig från den plats, der dessa drabbningar stätt. Häraf är lätt förklarlig den tystnad, som äfven från tyska sidan egt rum under det senaste dygnet, och att den första unlerrättelse som nu kommer rör en parlamentär, som blifvit afsänd från preussarne, !: för att framställa några önskningar i afseende på deras många tusental sårade, som igga på-valplatsen. Att denne skulle blifvit mottagen med skott af de franska förposternä har förmodligen berott på något misstag; kanske har han helt enkelt försummat att låta den hvita flaggan vara synbar. Det synes icke otroligt, att Bazaine har i sinnet att begagna de närvarande omständighet erna till utförande af någon djerf kupp. Allmänna uppmärksamheten i Europa har alltifrån de första motgångarne, som träffade de franska vapnen, varit delad mellantilldragelserna på krigsskådeplatsen och händelserna i Paris. I närvarande ögonblick, då tyvärr förhoppningarne att få se de förra taga en för fransmännen fjarsammare vänning allt mer och mer förblekna, vända sig tankarne ännu mer än tillförene till den franska hufvudstaden, och den frågan: hvad skall man företaga sig i Paris? framställer sig för hvar, och en, som reflekterar öfver ställningen. Annu har man inga underrättelser om det intryck, som de aldra sednaste motgångarne på slagfälten der framkallat, men stämningen redan under de närmast föregående dagarne kan gifva någon aning om: det förkrossande intryck; -som:de nya olyckorna måste hia frambragt och låter förutse att betydelsefulla händelser icke torde låta länge vänta på sig. I detta ämne. innehåller Wientidningen Neue freie Presse några betraktelser i en artikel, skrifven den 17 dennes, då, efter-hvad det: vill synas; törf. ännu blott hade obestämda underrättelser om den stora drabbningen den föregående dagen, men emellertid redan föratsåg att det-skulleioträfta; hvad som nu torde vara ett faktum, att nemligen marskalk Bazaines armöskulle; få. sin reträttväg till: Vördan åfskuren och blifva tillbakastad till Metz. Tidningen tager förhandlingarne i lagstiftande kåren, om -förslaget att tillsätta ett försvarsutskott, till utAA oo am m st Hr Bort tt AV 0 gångspunkt och anmärker tillen början att förhållandena i afseende på krigföringen nu äro så ofantligt olika-met 1792; då allmänna välfärdsutskottet tog landets försvar om hand, att ett försvarsutskott nu knappast torde kunna för försvaret uträtta mer änden nuvarande regeringen. Derefter fortsätter tidningen: Också synes det som om det af Jules Favre och Gambetta föreslagna, men af lagstiftande kåren afböjda försvarsutsköttet egentligen har ett helt annat ändamålän att tillbakavisa invasionen; Den ytterliga förstämning, hvars tröstlösa skådespel Frankrikes hofvudstad sedan några. dagar erbjudery förklaras ieke tillfallosderigenom: att befolkningen blifvit förslappad genom det tjuguåtiga Napoleonska regementet och att Frankrike i sjelfva verket misstagit sig på sig-sjelft: ett så exempellöst förtryck, så har detta mähända äfven en djupare liggande orsak. Kejsardömet var måhända aldrig någonting annat än en nödfallsutväg: för dem; som önskade en stark regering för att finna skydd mot hjernförbrända socialistiska konspiratörer, som i befängda teoriers namn uppviglade de tanklösa. massorna -mot de bildade och; burgna klasserna. Paris -har-upplefvat junidagarne, och detta minne var tillräckligt för att förmå det att underkasta sig Decemberregimen för att icke hemfalla till ett nytt barbari. Den fasa, som Hungerrevolten vid detta tillfälle utbredde, ligger qvar på: djupet hos hela den franska bourgeosien.; Ätt nu upplösa de band, som hålla de af jemlikhetsruset uppfyllda massorna iltygel, skulle, enligt den franska. medelklassens föreställningar, vara detsamma som att lössläppa elementer, hvilkas förödande verkningar äro oberäkneliga. Det intelligenta, det bildade, det burgna Frankrike är för ingen del någon fiende till rättsstaten och, den mest utsträckta politiska frihet. Det skulle med glädje mottaga hvarje regime, som erbjöde det garantier för det bestående i förhållande till de anarkiska lidelserna. Hvarje regering, som uppfyller detta ändamål, som erbjuder dessa garantier, den må för öfrigt I kallas konstitutionel. monarki eller republik, skall vara välkommen. Men man fruktar för att förstöra det bestående innan man får klart för sig hvad manskall-sätta i stället. Ty ett revolutionärt intermezzo är just den fara, för hvilken det:franskafsamhället inärvarande stund darrar. Hvad vi för närvarande behölva, det är en anonym regering,, skall Thiers nyligen ha yttrat i ett enskildt samtal, och ordet gifver i sjelfva verket ett träffande uttryck åt situationen.. . De som ännu i dag uti den lifdömda napoleonska regimen stödja skenet af en stark regering, äro icke längre för denna regime på grund af någon sympati för densamma, utan derföre att de under den allmänna partisplittringen: icke se någon möjlighet att genast sätta någonting motsvarande i stället för den sammanstörtande regimen. De frukta en revolution mer än någonting annat, och om mar vore i stånd att ocbaffa dam en annan regering. som. ntan att OM detta land så länge tålmodigt fördragit