Enligt statsrådets förslag företogs först den 2:a af de framställda frågorna, så lydande: 2) Har språkundervisningen i de nedre klasserna af skolan utvidgats så, att den på ett betänkligt sätt upptager lärjungarnes tid och anstränger deras krafter? Blifva derjemte genom mängden af ämnen, hvilka i skolan . samtidigt läsas, :och framförallt genom deras föredragande af särskildadärare, lärjubgarne ytterligare och på ett stundom för deras helsabetänkligt sätt öfveransträngda? 4 Och-om så förhåller sig; att -lärjungarne i våra elementarläroverk ;öfveransträngas; beror då denna öfveransträngning företrädesvis på ofvan uppgifna orsaker, eller är den äfven framkallad af andra —och hvilka? , . 1:a momentet. Först öfverenskoms, att med uttrycket nedre klasserna borde förstås de. 5 nedersta. klasserna al -det nuvarande ele mentarläröverket. Vidare erinrades att man vid ordet utvidgats, hade att afse såväl en qvantitativ utvidgning.i afseende på timantal och lärokurser, som ock en qvalitativ med afseende på stegrade fordringar och anspråk på lärjungarnes insigter. Med hänsyn till timantal ådagalades genom en speciell utredning, att både 1820 och 1856 års skolstadga öfverbufvud tilldelat språkundervisett större utrymme än hvad nu vore förhål. landet. Hvad kurserna anginge, kunde icke gerna någon påökning nu förefinnas, då för de nedre klasserna inga bestämda kurser vore föreskrifna. Möjligen vore fordringarne på lärjungarnes insigter i hvarje särskildt språk något större än förr, men detta motvägdes mer I af den bättre ordningsföljd, hvari