Aftonbladet – 18 augusti 1870, sida 2

Rektorsmötet den 16 Augusti. Statsrådet Wennerberg öppnade mötet med en belsning till de samlade rektorerna. Blott två är bade förflutit sedan föregående möte, en i och för sig obetydlig tidslängd, som dock varit utmärkt genom åtskilliga vigtiga förändringar i skollagstiftningen. Bland dessa omnämndes särskildt den genom K. cirkuläret af den 27 November 1868, angående vilkoren för lärjungars öfvergäng från ett läroverk till ett annat, och genom K. cirkuläret af den 10 Mars 1869, rörande förärdrad inträdesålder, grekiska språkets valfrihet, 1:a klassens borttagande m. m. Bland de många frågor, som varit föremål för förra mötets behandling, återstodo väl ännu några, som ytterligare fordrade en sorgfällig utredning, men sedan riksdagen till K. M:t inkominit med en underdåvig skritveise beträffande vissa elementarläroverket rörande vigtiga ämnen, vore det tillbörligt; att just dessa ämnen nu finge träda i förgrändeti, enär det belt visst vore till gagn, att de upptogos till behandling af rektorerna, innan de öfverlemnades till den komite, som för ärendets utredande kunde komma att tillsättas. Förutom nämnda af riksdagen berörda frågor voro dessutom framstälda tvenne frågor, af hvilka den ena anginge det s. k. profåret, den andra det nyligen utkomna K. eirkuläret af den 23 Mars 1870, angående utsträckning af krigsbildningen vid elementarläroverken, och hvilka båda fordrade en gemensam behandling, Enligt statsrådets förslag företogs först den 2:a af de framställda frågorna, så lydande: 2) Har språkundervisningen i de nedre klasserna af skolan utvidsats så, att den på ett betänkligt sätt upptager lärjungarnes tid och anstränger deras krafter? Blifva derjemte genom mängden af ämnen, hvilka i skolan samtidigt läsas, och framförallt genom deras föredragande af särskilda lärare, lärjungarne ytterligare och på ett stundom för deras helsa betänkligt sätt öfveransträngda? Och om så förhåller sig, att lärjungarne i våra elementarläroverk öfveransträngas, beror då denna öfveransträngning företrädesvis på ofvan uppgifna orsaker, eller är den äfven framkallad af andra — och hvilka? . 1:a momentet. Först öfverenskoms, att med uttrycket nedre klasserna borde förstås de 5 nedersta klasserna af det nuvarande elemeatarläroverket. Vidare erinrades att man vid ordet utvidgats, hade att afse såväl en qvanutitativ utvidgning i afseende på timantal och lärokurser, som ock en qvalitativ med afseende på stegrade fordringar och anspråk på lärjungarnes insigter. Med hänsyn till timantal ådagalades genom en speciell utredning, att både 1820 och 1856 års skolstadga öfverhufvud. tilldelat språkundervisett större utrymme än hvad nu vore förhållandet. Hvad kurserna anginge, kunde icke gerna någon påökniovg nu förefinnas, då för de nedre klasserna inga bestämda kurser vore töreskrifna. Möjligen vore fordringarne på lärjungarves insigter i hvarje särskildt språk något större än förr, men dstta motvägdes mer än väl af den bättre ordningsföljd, hvari