AS BH . j denna floddal tillåter jag mig här införa et -Jutdrag ar Berättelse öfver guldletningen i Kem 3 Lappmark under sommären år 1868 af hr J -)C. Lihr, hvilken genom skrifvelse af hr bergs t rådet G. Laurell blifvit förordnad att dylik: r Isökningar företaga i stället för bergsråde , (E. H, Faoruhjelm 1). Å. Ivalojoki. Söndagen den 13 September rest ljag öfver södra deleti af Enare sjö, hvilke , ) här är uppfylld med en mängd större ocI mindre öar, bevuxna med furuskog och me branta klippiga stränder, till Ivalojokis ut: lopp i denna sjö, hvilken trakt redan på lång ; håll genom sin lifliga grönska behagligt kon. trasterade emot de dystra klipporna i sjön I Stränderna bestå här, och ett par mil uppåt elfven, af fin lerblandad sand, som blifvi nedsvämmad af vattnet, och hvilken ger upphof åt frodiga ängar, som å ömse sidor sträcka sig öfver en werst inåt landet. Granen, som Jannars ej anträffas i Enare, växer här på lågländta ställen i stor mängd. Invid elfver finnas här inga berg, men väl några höga bankar af fin sand. Vi färdades förbi några . Jälbygeda gårdar, till Mikkola hemman af Kyrö by, 1 mil från flodens utlopp, hvarest nattqvarter togs. Följande morgon fortsattes färden en mil uppför elfven till Törmöinen bemman. Elfven flyter fortfarande g.nom ett lågt och flackt alluviom, bestäende hufvudsakligen af lerTblandad sand; den bildar härvid en mängd nyckfulla bugter och vikar, bekransade af resliga björkar och granar. Vacker ängsmark synes öfverallt; vilda rosor och vinbärsbuskar äfvensom en mängd gräsarter, hvilka här i yppighet frodas, vitna om jordmånens fruktbarhet. Klimatet lär här vara äfven betydligt mildare, än i öfriga delar af Lappmarken, ehuru de nätter. vi tillbragte i Ivalo voro ganska kalla (ända till. 109 cels.). Från Törmöioen erhöllos tre stycken forsbåtar äfvensom vägvisare uppför Ivalojoki; hvilken flod ett kort stycke härofvan upptager Alojoki och ofvanom Huhtamella, det sista bebodda stället i denna riktning, småningom förändrar sitt utseende, i det att stränderna blifva branta och magra hvarjemte rullstensbankar börja blifva i samma mån talrikare, som flodens lopp blir snabbare. Vid inflödet af. Pasasjoki, hvilken genomskär en sådan bank af betydlig utsträckning, anställdes samma dag vaskningar, vid hvilka äfven guld påträffades, ehuru i högst ringa mänvgd: Något högre upp, nedanom Alakoski, skärptes åter i en bank, benämd Koskenalusmella, äfvensom i en midtemot denna belägen dylik, hvilka kvardera befunnos. guldförande, dock utan all betydelse... Enabanda var förhållandet med en längre sandbank vid Pajaskoski, hvilken nu äfven i förbigående undersöktes. Ofvanom Saavioja stötte jag på en bank af stor utsträckning, numera benämnd Kulta mella, vid hvars. fot 8 å 12 mindre guldpaljetter erhöllos i hvarje panna; Banken undersöktes närmare, hvarvid guld visade sig? till 4 fots djup från toppen, men endast till två paljetter i hvarje disk. Straxt härofvanför inmynnar Tolosjoki, ett af Ivalojokis betydligare tillflöden, . kommande rakt från söder från de kärr, i hvilka äfven Luttojoki och Tankkojoki hafva sitt ursprung. Nedanom Tolöskoski, getitemot Tolossari, en flack holme i floden, erhöllos åter några paljetter, liksom äfven i en liten bank 500 famnar högre upp, midtemot Koppissokis inflöde. Häretter följer åter stilla vatten ett längre stycke uppåt; elfven vidgar sig och bildar en mängd låga öar, Häntänsaret, men straxt ofvanför, vid Häntänivat, börjar å ömse sidor en rad af bankar, hvilka med få afbrott fortsätta ända till Ritakoski — en sträcka af mer än 10 verst 2). Floden blir härunder allt mera strid, och man passerar med korta afbrott en mängd steniga forssar, af hvilka den största heter Hammaskoski. Invid denna förekommer. på södra. sidan en ansenlig bank i hästskoform, hvilken på tvenne ställen blifvit afskuren af floden, och gent emot Hammaskis inflöde är guldförande i toppen. I bädden af Hammesjoki, en stenig bäck, hvilken infaller på norra sidan skärptes äfven. Resultaterna voro öfver allt enahanda — 3 å 4 guldpaljetter i hvarje Panna, men guldet var här betydligt gröfre än vid Tana. Tre stycken paljetter vägde i medeltal en milligramm. Bankarne bestå öfverhufvud af groft material, och äro i toppen ofta intensivt rostfärgade.. I en af dessa förekom lera tjuguj fot öfver elfvens nivå, ett förhållande, som jag ej förut någonstädes observerat. På några ställen visade sig på bankarne härstä-! des 6 å I tums tjocka lager af svart qvartssand (färgad på ytan af jern och mangan), under ett något mäktigare lager af bjert brändgult fint grus, hvardera guldförande, ehuru i ringa grad. Dylika lager hade förut påträffats vid foten af en bank vid Utsjokis mynning några tum under ytan, men voro der icke guldförande. Genom sin färg ochj: skarpa begränsning afsticka dessa aflagringar bjert emot hvarandra och emot det öfriga materielet i banken. Etter att ytterligare hafva passerat några bankar kommer man till Nulkamuklka, en låg bank vid foten at Palsituntari, som här sänder sina sluttningar ända ned till fioden. Närmast denna finnes en omkring 100 alnar bred aflagriog af grofva rullstenar, ötver hvilka klippgrunden på flera ställen visar sig i dagen. Här funno vi, hvad vi förgäfves sökt vid Tana, nemligen guld vid fast klyft. På en kort stund utvaskades i 19 pannor 200 milligrammer, hvaribland ett korn af 60 milligrammers vigt, det största som denna sommar erhållits, samt andra på 30, 20 och 10 milligram. Det lider intet tvifvel, att vida större guldkorn på detta ställe skulle kunna erhållas. Klippgrunden var, der vaskningen skedde, mycket otät och af kölden söndersprängd. ; : Tusen fot nedom detta ställe störtar Palsijoki utför aflagringarne å bergets norra sluttning, hvilka öfverst bestå af grofva rullstenar, med högt fall ned åt Ivalo. Den förer mer än tillräckligt vatten för grundslussniog at banken. Palsitunturi stryker härefter helt nära intill elfven, och alluvierna å dess sluttning bilda aralella terasser. Längre fram följer åter bank af stor utsträckning och beväxt med gles skog. Den sistoämnde begränsas i vester af en långsträckt fördjupning, tydligen en vammal Andhädd Tfrmstllan donna hank anch Tr: