Aftonbladet – 16 augusti 1870, sida 3

RBättegångsoch Polissaker. — Stöld och vägran att utlemna pantsatt Gods. Tisdagen den 2 innevarande månad anmäldes af kassören C. V. Schultzberg att han någon af de två föregående dagarne blifvit genom inbrott bestulen å ett vasaordenstecken, en sparbössa, inne hållande 5 å 6 specieriksdalrar, en karolin, 1 guldmynt å-10 francs, 1 å 5 francs och 1 dito å 1 dollars jemte åtskilliga utländska mynt å mindre valörer samt ett guldspindelur, hvilket senare af urmakare blifvit värderadt till 65 rdr. . Vid af polisen gjorda efterspaningar anträffodeg bemälte ur hos pantlånaren Axel Edvard Unman, boende i huset n:r 4 Stora Badstugatan å norr, och uppgaf ban sig den 1 dennes ha mottagit detsamma-som pant för utlånta 10 rdr af en för honom okänd unsperson, som uppgifvit sig haköpt uret å -assistansauktion för 25 rdr. Pantlänaren förklarade sig -ejvilja utlemna det stulna utan lösen, hvarför han kallades att iakttaga inställelse i poliskammaren. Såsom omhud för Unman ins stälde sig i dag bokbållaren vid pantlånekontoret David Alexander Hellström, och då denne å principalena vägnar fortfarande vägrade att utan lösen utlemna det stulna uret, hänvisades egaren att till domstol instämma pantlånaren Unman. — Snatteri. Flickan Ottilia Paulina Winge, 13 år gammal, hvilken för några månader sedan för snatteri ådömdes aga, stod i dag åter inför poliskammaren, tilltalåd för att ha stulit ett ir byxor, dervid skulle ha tillgått sålunda, att flickan, som redan är så förderfvad, att hon olofligen lemnar föräldrahemmet och uppehåller sig ute i staden flera dagar i sender, hade hyrt sig ew rum för ett par dagar och när hon aflägsnat sig derifrån tillgnat sig nämnda klädespersedliar. Flickan, som i poliskammaren åtföljdes af sin tröstlösa mor, erkände hvad henne lagts till last ohh remitterades målet till rådhbusrätten. — Nytt våld irom Malmö straffoch arbets fängelse, Den 12 dennes på morgonen, då sergeant Hansson skulle göra sin rond i celiafdelnine gen för att gitva bröd och vatten åt derstädeg örvarade fångar och hunnit till fången Rehn, öfverfölls hr Hansson på så gätt, att då han Ööpphade dörren fick hav ca bandfull torr sand i anigtet, hvarjemte Rehn stod med ett matkärli den höjda bögra handen i afsigt att så till. Sergeant Hansson bade emellertid nog rådighet att med en iten mankill gifva bofren ett slag öfrer armen så att den föll Reha grep nu kärlet i venstra banden för att gifva sergeanten ett slag, men er.