uxembourg och Palais Bourbon, var Parisda stark jäsning. Massor af folk betäcktelöf !a till Palais Bourbon ledande gator och vö 2 öppna platserna i dess närhet. Regerin-tö en hade utvecklat alla de militära krafterat on har qvar i Paris, 40,000 man af alla så apen samt municipalgardet. Kavalleriet !de jorde flera gånger på Place de la Concorde lst hoc på .olket, som helsade trupperna med jn: open: Till gränsen! Förhållandet mellantö olket och militären syntes vara godt förstånd, bi ch soldaterna hörde ej ogerna, säger enjd orrespondent, dessa rop. j u Det med gårdagens post ankomna numret k f Sigcle innehåller följande varma uppmafi ing af Henri Martin, den berömde historiekrifvaren: Angående striden i Reichshofen hafva vi rbållit underrättelser, som sönderslita hjerat och uppröra själen. Mac Mahons arme, nindre än fyratiotusen man stark, har först lifvit anfallen af femtiotusenj fiender och lagit dem. En annan nästan lika stor massa ar kastat sig öfver våra efter den första ramgången trötta trupper. De hafva geom en: sublim ansträngning återvunnit sin pänstighet och tillbakakastat äfven denna undra arme. En tredje kår har kommit och örenat sig med de båda andra. Kroönprinjens hela ofantliga armå, d. v. s. alla Syd.ysklands stridskrafter, det kungliga preussiska gardet och andra preussiska regementen, ha kringränt våra utmattade bataljoner. Dessa hafva kämpat så länge de haft ammunition och kunnat hålla em bössa. Kavalleriet har gjort hjeltemodiga anfall på de fiendtliga kulsprutorna, kauske mindre goda än våra, men talrikare. En präktig afrikansk division har hel och hållen stannat på slagfältet. Icke en enda afrikanare har gifvit sig! Der ligga de, hvar och en på sin plats, omgifna med högar af fiendtliga lik. Det säges, att af tolftusen endast fjortonhundra blifvit vid. lif! i De afrikanska legionerna hafva dödt så-. som gardet vid Waterloo. De ärofulla lemningarna af Mac Mahonsl armå hafva jemte sin anförare utan attråka i oordning dragit sig tillbaka för fienden, som gripits af en beundran; hvilken kronprinsen, berättas det, på ett värdigt sätt uttryckt. i Och öfverallt på detta sätt! I Wissembourg, i Reichshofen, i Saarbriäck, öfverallt ha våra trupper krossats af antalet. Hvarje kår för sig har blifvit anfallen af tre eller fyra gånger större massor, utan att de andra kåreroa i tid kunnat komma till hjelp. Af de fruktansvärda ansträngningar, fienden måst göra för.att öfverväldiga dessa svaga kårer; framgår tydligt att vår arme, koncentrerad och förd i striden, skulle hafva segrat, huru underlägsen han än var till antalet. Underlägsen till antalet! hvilken förkrossande ansvarighet för dem som icke gjort den jemnstark! Manne icke Frankrikes folkmängd och resurser uppgå mot Tysklands! Om fienden har femhundratusen man under vapen, borde vi äfven hafva det. åtom oss således göra efteråt hvad vi bort göra förut och hämnas dessa hjeltar som i stället för en ärofull död skulle hafva vunnit segern, om de som leda Frankrikes öden gjort sin pligt! Må hela Frankrike resa sig! Nu säga de det sjelfve! Och må försvaret ledas på ett annat sätt än under krigets olyckliga början! Ett telegram från Metz af den I2-Berättar, att general Changarnier dagen förut ditkommit. Han blef genast, på sin begäran, förd till kejsaren, som straxt gaf honom audiens. Han bar civil drägt. Då han återkom från audiensen, syntes han belåten med utgången deraf... Han beledsagades: tillbaka till sitt hotel af en af kejsarens ordonansofficerare: Timöskommenterar i en artikel, skrifven under. intrycket. af -de slag på slag följande franska nederlagen, den vändning sakerna tagit i Frankrike och uttalar, med hänsyn till åtskilliga omständigheter, som -bidragit att briaga franska armen. iden kritiska ställning hvari.den ni befinner sig, åtskilliga betraktelser, som jemväl trängt sig på månen, som följer händelsernas: utveckling med elt andra känslor för Frankrike än dem, som för närvarande diktera det stora Citybladets yttranden. Det heter i Timesartikelo bland annat: Kejsaren kan med skäl förtroendefullt erinra om sina ännu, oförsvagade tre armekårer; Men ham tyckes glönmar bort, att preussiska armåns högra flygel icke heller värit i elden, och ingen kan veta hvilket särskildt värf slutligen är förbehållet denna arm och åtminstone endel af kronprinsens. Den fara, som hotar franska armn och hela Frankrika, synes oss växa med hvarje ögonblick som kejsaren dröjer i Metz. Det lider icke något tvifvel att ett återtåg med en så stor larmå inför en sådan fiende skulle vara förbundet med: stor fara; det kunde icke heller undgå att utöfra ett nedslående intryck på soldaterna och framkalla en betänklig stämning bland de medborgare, som man lemnade bakom sig. Men kejsaren har endast att välja mellan onda ting. Skulle han, för att undgå detta val, äfveotyra att bli fallkomligt krossad framför Metz eller innesluten i denna plats, eller skulle de tyska härarne emyga sig,förbihonom, afskära hans kommunikationer och före honom uppnå hans hufvadstad, så är det svårt att säga antingen hans tveksamhet i början. eller hans envishet sedermera varit för Frankrike mera olycksbringande. Så. vidt vi kunna döma, hotas armån vid Metz med en. allmän förlämning. Vi, som här, såsom neutrala åskåESO TANGENTER GS NN RASTER AR nm AA me pe be 1 vt MD MA OS MR MI br 00 2 KR I ra ö. TT