grade 1 en enda mans hand, men denna man j I! r ej vara kejsaren. (Nytt bitall från veni ern.) Kejsaren har varit olycklig. Hanlji ir vända tillbaka. Men detta är ej nog. 4 m kammaren vill rädda landet, måste lf on taga makten i sin egen hand. (Bi-ll lisrop från vensten. Serl) Jag harj: ledes äran att föreslå att en komite j; 15 medlemmar valda bland kammarens damöter skall nedsättas för att drifva till-: ska den utländska invasionen. (Bifallsrop: ån venstern. — Långvarigt sorl.) — Pre-l denten: Ett sådant förslag har en afgjord ! konstitutionel karakter (afbrott från venern) — jag skall säga revolutionär, om Il. ;redragen det ordet. Hvarken denna kamare eller dess president skola antaga så-! ana förslag. (Bifall från ett stort antal inkar.) — Granier de Cassagnac: Detta irslag är en början till revolution. (En röst ån venstern: Säg snarare till räddning.) Jen som bryter sin representanted upphör tt vara okränkbar. Och om jag hade den ran att sitta på regeringens bänkar, skullen alla redan denna afton öfverlemnas åt rigsrätten, — Hela venstern utbryter nu: ill ordningen! Presidenten vägrar dock att alla Cassagnac till ordningen, under förklaing, att den ena sidans öfverdrifter framallat den andras. — Jules Simon springer å ned i halfkretsen nedanför tribunen och opar, uppslitande rocken: Skjuten oss! Vi ro färdiga.. I samma ögonblick ser man ustancelin, Ferry, med flera äfven rusa ned halfkretsen mot ministerbänken och tillropa len der sittande utrikesministern: Hvarför krattar ni? Det är en skymf! Från alla idorna af huset uppstår nu en allmän rusning ill nämnde plats och ett tamult uppväxer om föranleder presidenten att sätta på sig atten, och sessionen är på en stund afruten. Sedan ordningen omsider blifvit återstäld och presidenten åter aftagit hatten, får Picard yrdet. Vi äro här i Paris vitne tillv, säger han, hara man för att bevara en miister håller qvar regementen som mycket bättre skulle användas på gränsen. I Parisbefolkningens ögon är det ett brott att man, när preussarna marschera på Påris, ej organiserar nationalgardet... Ministrarna gifva oss endast tomma ord, Om. I, mediemmaraf majoriteten, ären af en acnan tanke, så säs gen det, och -vi-skola-frambära edra ord till den som vederbör. (Fäftig uppståndelse.) — Jeröime David: Jag uppmanar er att förklara erdra ord. Presidenten:Hr Picard; i Paris nuvarande-läge är-det attådraga sig ett stort ansvar att yttra sådana ord: Jag ber er förklara dem. Picärd: Den allmänna välfärden, i hvars namn många brott: blifvit: begångna, berättigar till ett öfverträdande at lagen. Omkammaren vägrar medborgarna vapen, är det min oförgripliga tanke, att folket bör genom alla möjliga medel sjelf skaffa sig dem. (Utrop. Flera ledamöter resa sig och ropa: Det är en uppmaning till insurrektion.) — Picard: Jag ikläder mig inför opinionen ansvaret för mina ord, men ej för vissa illusioner, söm endast allt för länge bedragit landet. Förklaren då om I hafven förtroende för ministdren! Vi vilja framför allt ha ett svar på denna fråga. Jag för min del; som blott vill-enenda sak, mitt lands befrielse, fordrar att man, för att betrygga den, tar en duglig man, lika godt hvar och i hvilka leder. (Mycket bra! Mycket bra!) — Jules Favre: Ja, må kejsaren återvända till Paris och må en man med förmågå sättas i spetsen för arment å Sedan Hera talare, bland dem Jeröme David, haft ordet, uppstiger Keratry. Som medlem af det utskott, som hade i uppdrag att afge betänkande om kriget, anser jag det vara min skyldighet att uppsk, att krigsministern, då han kallades inför utskottet, på sir heder förklarade, att vi vore fullkomligt rustade oeh färdiga. Hade han visat den minsta tvekan, skulle vi genast inberättat dei till kammaren. — När Napoleon I dukade under med siea bataljoner, tog Frankrike vården om sina angelägenheter i sina egns händer. Landets förtroende togs-ifrån statschefen. Det var rättvisa och förutseende Napoleon III har-ej förmått föra våra vapen till seger; må han då, i enlighet med: det förslag vi framlagt, afstå sin plats åt lagstiftande kårens patriotism. (Häftiga protester.) Keratry kallas till ordningen, och Duvernois motiverade dagordning, som inågot tvetydiga ordalag: uttrycker -kammarens: misstroende till ministeren, antages, med förbigående af La Tour Dumoulins förslag til dagordning, som uttryckligt förklarar att kabinettet saknar representationens förtroende Oilivier begär nu att sessionea skall afbryta: å en qvart, och då han en stund .derefte åter visar sig på tribunen, är det för att tillkännagifva att kabinettet inlemnat sin afskedsansökan, att-kejsarinnanmottagit der och att grefven af Palikao fått i uppdrag att bilda en ny minister. Denna underrättelse mottages af venstern och venstra centern med. ett bäftigt sorl, men från. högern med Nfiiga bifallsrop. I senatens session samma dag mottogs regeringens. meddelande med en dof tystnad Bifallsrop hördes först när hr Parien, statsrådets president, förklarade att regeringen, i händelse af demonstrationer mot den bestående. ordningen, skulle begagna sig af den makt som belägringstillständet ger henne Händelserna äro synbarligen ännu ej tillräckligt mogna för aut dessa patres conscripti af alla politiska systemer, det parlamentariska såväl som det personliga, skola. kunna förmå sig att fatta ett. beslut som kunde kompromettera dem. Medan dessa händelser tilldrogo sig i ERRORS NERE SAK SOS TEL SRA AE RSOCEN