Aftonbladet – 12 augusti 1870, sida 2

bokbindaren 14. Ustlund yrket, hustru LE, F. Kelding mössmakeriet, maskinisten S. P; Rudhölm fabrik för tillverkning-af mjöd och svenska viner och bleckoch -plåtslagarearbetaren F. E. K. Seymer yrket. Tidningsötversigt. Stockholmg-Posten omfattar samma åsigt som vi uttalat, att det s. k. nordtyska frivilliga sjöförsvaret icke afser någonting annat än ett maskeradt kaperi. S:-P. yttrar i detta ämne: : Uti vårt blad för den 1 Augusti igenfinna våra läsare preussiska regeringens löften om.stora bes lönvingar för förstörandet af fiendtliga fartyg. Denna tariff påminner något litet om ordspråket Hvad för icke tysken för pengar,, och vitnar om de örhoppningar man fäster vid medlet att utlofva penningbelöningar. Uti samma tidning föreköm mer äfven en Nordtyska förbundsregeringens-uppJ maning till bildande af ett frivilligt sjöförsvars. Skeppare blifva värfvade såsom;officerare och uniformeras; sanit. de såväl som manskapet betraktas så länge kriget varar såsom tillhörande förbundsmarinen. Fartygsegare få sjelfva förhyra sina besättningar. Ur förbundsmarinens arsenaler erhållas vapen, och de sålunda beväpnade handelsfartygen tillåtas-att föra Nordtyska förbundets krigsflagga. Hvad är nu allt detta annat än ett förklädt-kapareväsende?. Och det uppgifves, med anspråk på sanningsenlighet, att man i nordtyska hamnar redan bildat bolag för att utrusta dylika kaparefartyg. Icke destomindre har. den konvention; som afslöts i Paris den 8 April 1856 och som NE en innehåller denna 8: Kapareväsendet är afs) aladt, af Preussen blifvit undertecknad, men den anses väl icke vidare bindande för Nordtyska förbundet, än att man gjort sig besvät att genom inregistrering af privata fartyg och galonering af kapprekartener för tillfället förklara denna ströfkår utgöra en del af krigsmarinen. Huru skola Ryssland och England anse detta sätt att genom en liten advokatyr -eludera ett med dem träffadt aftal om kapareväsendets afskaffande ? För oss, som samvetsgrannt iakttaga neutralitet, har frågan likväl en ej betydelse, enär erfarenhetengifvit vid handen, att så beskaffade fartyg som de ifrågavarande äro de minst nogräknade, och svenska och norska handelsfartyg, som möjligen hafva fransk last på kölen, löpa vida. större risk genom att anträffas af dessa. tillförordnade krigsfartyg.än af verkliga preussiska ör-. logsmän. Uti denna vår erinran ligger icke den aflägsnaste: tanke j-d attsvensk-norska utrikes ministerium skulle begära an förklaringar. Det tjenar till intet; men mäbända kunde man taga i betraktande, om ej ett par ångkorvetter vore bra att hafva i beredsi ap för den fredliga sysselsättningen af möjligen behöflig konvoj af våra hanmrs genom de farvatten som ligga oss-närmast. Måhända afser utrustningen af danska lätta krigsfartyg ett likartadt ändamål. .— Sydsvenska Dagbladet, som utgifves i Malmö, har en korrespondenpsartikel.: från Minochen af den 4 dennes, skrifven af enresande landsman; och i hvilken bland annat yttras: Emellertid har, som sagdt, Frankrikes plötsij, och skenbart omotiverade krigsförklaring gilvit preussarne. en fördel, som de alltför väl förstått. att begagna sig af: de hafva nemligen derigenom kunnat sätta-den tyska nationalkänslan i rörelse, framställa Frankrike som den: anfallande och.göra. frågan till en allmän tysk, då den likvälsegentligen blott är en preussisk: Visserligen hafva senare franska aktstycken ställt frågan på dess rätta ståndpunkt och uppvisat krigets egentliga upphof, men det var då redan försent: sydtyskarne voro redan vunna för den mmprd politiken. Dervid bar Preussen haft god bjelp af det i Sydtyskland temligen utbredda stortyska, preussiska partiet, som är i besittning af de festa tidningsorganer och — det måste erkännas — äfven af den största intelligensen. Dessa organer hafva starkt påverkat den här temligen vacklande opinionen, gitvit stöd åt Preussens påtryckning på regeringarne och tyrånniserat alla olika tänkande (t;ex: demokraterna, det klerikala partiet m. fl). På detta sätt har en viss -krigsentusiasm. blifvit framkonstlad äfven här i södern, men den har, om jag ej bedrär mig, ringa utbredning och lösa rötter. Väl tillställas åtskilliga nationella demonstrationer i de publicistiska och akademiska kretsarne, och väl råder en hög stämning å bierstugor och shundfröjder (från mitt fönster hör jag väl 10 gånger om dagen spelas melodien: as ist des Deutschen Vaterland? alias: Hvad är de skandinavers land?). Men för öfrigt är stämningen i det hela tryckt, ock jag förmodar, att, när krigets bördor börja -kännas, och man begynner inse, att det är för, Preussen och ej för Tyskland man kämpar, att då en 00 tion måste inträda i allmänna. tänkesåttet, Nu göra tidningarne allt för att uppblåsa krigsifvern och egga fransoshatet. Det är med verklig pina, och äckel, man läser den tyska pressens utgjutelser i dessa tider, ty de bära prägel af en sådan råhet och ren ett-sådant skryt och öfvermod och ett sådant sjelfbedrägeri, att man måste häpna deröfver och tillika beklaga, att en ator och intelligent nation till den grad kan låta förs nedra och förblinda sig .af sina passioner.. Kejsar Napoleon får ej heta annat än röfvare, skärk, bundsfott o. s. v., kejsarinnan kallas sseine Buhle, franska nationen göres till en samling af tukthushjon och ignoranter, en duga till inet, la mitrailleuse är ett blott lekverk, hela franska armån: är: demoraliserad och i det jämmerlizaste tillstånd o. 8. v. Sorglustigt är att se den iaiva.tvärsäkerhet, hvarmed tyskarne lita på sin rättvisa sak: .bei Gott, så heter det i en-tygk. idning, wenn sich jetz nicht ganz. Europa mit ;inem einzigen Schrei der: Enträstung gegen den semeinsamen Feind und Räuber aller erhebt, so vässte nicht blos jeder Funke von Moral;sondern uch der natärlichste Trieb def Selbsterhaltung in len Völkern und Regierungen erstorben sein. — stt undantag från den allmänna regeln bildar en tor del af den österrikiska pressen; der får man. fta se förhållandena fördomsfritt bedömda, och et är der man har att söka en smula sans och n smula sanning; hvilka eljest synas vara banns ysta från den tyska pressen.s ————