Aftonbladet – 10 augusti 1870, sida 3

och hederssak för Danmark, att icke uteblifva från denna strid. I detta afseende ha: sedan neutralitetsförklaringen en märkbar förändring försiggått: för någon tid sedan kunde man ännu höra politiska kannstöpare och folk, som ville imponera genom sitt öfverlägsna lugn, resonnera fram och tillbaka öfver frågan, om vi skulle eller icke skulle. Men då förklaringen kom, då man liksom såg Danmark i spegeln med neutralitetens nattmössa på hufvudet och lumpenhetens och feghetens pregel i det feta ansigtet — då vämjdes man och blef allvarlig. Pratet tog slut och ett fast beslut föddes hos tusenden, som hitintills icke vetat, hvad de sjelfva ville eller icke ville. Nu är man allmänt så säker på sin sak, att ej lätt någon tillbakagäng kan tänkas möjlig. Hufvudstadens stämniog återfiones i provinserna, i städerna såväl som på landet. Dagligen bringa oss tidningarne underrättelser från landsorten, af hvilka man ser, att folk öfveralit tänkt öfver saken och öfverallt kommit till den slutsats: Nu eller aldrig! Det är ett godt bevis på stämningens all-var, att den icke i-synnerligen hög grad har gifvit sig luft i stojande demonstrationer. När en hamburgertidning omtalar, att de franska skeppens ankomst hit på redden bragt dep danska fanatismen att uppblossa i en sådan grad, att regeringen blott med möda kan hålla den nere, så är detta en af tyskarnes vanliga osanningar. Franska skeppens ankomst har alldeles icke väckt något synnerligt uppseende, ännu mindre någon orolighet. Första dagen gick folk ut med små ångare för att segla rundt omkring skeppen, rops hurra, Vive la France! A bas la Prusse!x Sedandess har man förhållit sig stilla, och de franska sjömännen vandra fram på våra gator, utan att folk skockas omkring dem, ja, man vänder sig icke ens om efter dem; man fioner det alldeles i sin ordning att de äro der. I söndags afton samlades en ofantlig massa folk i Tivolis konsertsalong efter konsertens slut; åtskilliga talare uppträdde och gåfvo sitt hjerta luft i:tal för Frankrike och kriget, och derpå drog skaran in i staden och uppstämde lefverop utanför herrar Saint Ferriols, Raaslöffs och -Plougs boningar. Men detta var. också allt. : Regeriogen har alldeles icke haft något oväsen att dämpa. Anledningen är helt enkelt den, att man är fullkomligt öfvertygad om, attregeringeni denna fråga delar folkets allmänna tänkesätt. — — Om hertigens af Cadore vistande härstädes vet man ej annat, än att han haft konferens med utrikesministern och spisat middag hos konungen, Ett rykte har här gått, att han också skulle besöka Stockholm, men om det är grundadt, kan knappast någon säga. I hvarje fall kan man anse för gifvet, att Frankrike nu uttalat sig, och näppeligen har detta skett i syftning att uppfordra Denmark att bibehålla sin neutralitet längre än som passar in med den franska krigsplanen. Stämningen inom militära kretsar är afgjordt krigisk. Jag -talte sehast i dag på morgonen med en kapten, som sade sig vara så glad som en nypreglad skilling, enär han bestämdt trodde sig komma med: Och dock egde denne man ett lyckligt hem; men när man häller af sitt kall och sitt fosterland. måste man ju vara glad vid utsigten . att få gå i strid för detsamma. Nu i eftermiddag blef jag störd i min brefskrifning af en gardessoldat, som jag känner; han och hans kamrater. voro så rädda att. det ej skulle blifva något af; .det vore dock skamligt om vi ej komma med. I anledning af fransmännens motgångar yttrar danska Dagbladet: För oss danskar är det som om dessa slag drabbat oss sjelfva. Så innerlig är den sympati vi känna för Frankrike, så nära är vårt framtida öde, vår räddning eller undergång förbunden med den nu rasande striden, att vi äro till rsods som gällde det oss sjelfva. Hjertat klappar af hopp och fruktan som vore det Dannebrogen hvilken svajade i-striden i stället för den trefärgade fanan med örnarnes Det kan icke våra annorlunda, och det förekommer oss. som. ,Blefve denna känsla ännu starkare och djupare i åsynen af den växande faran. Låtom oss då icke heller förlora modet derför att tunga skyar dråga fram öfver himlen; derför att blixten flammar och åskan dundrar :omkriog oss, Låtom oss hålla fast vid hoppet och tillförsigten, vid förtroendet för franska folket och franska hären, vid den trom att det finnes: en bistoriens rättvisa som till sist skall fälla utslaget och med sitt hämnande straff hemsöka den, -hvilkens makt och storhet : äro -bygda på. svek, uppförda med I väld, orbgärdade med samvetslösa ränkor. nligt en korrespondent till Dsgbladet från I Haderslevsär tillståndet der upprörande... Man vet icke när man läger sig. om aftonen, hu-! ruvida man icke skall blifva väckt af gensdarmer eller andra. verktyg för den preussiska rättvisan; Arresteripgarne ske på grund af anonyma angifvelser, Nästard hvarje tysksinnad på orten är spion och avgifvare. Belägringstillståndet har i alla socknar -blitvit på ett imponerande sätt under trumhvirflar proklameradt. Der icke någon truwma fanns skulle man slå .på en kittel. Längs straaden hafva vakter blifvit uppställda från de bärgränsande byarne. Hvarje by skall dessutom uppställa en ryttare, som vid första bud om fiendens annalkande skall ila hem och uppbåda allt vapenfört manskap som ännu öke är pressadt till preussisk krigstjenst eller flytt till konungariket. Vårdkasar äro uppresta. Om fransmännen komma, torde de nog blifva tända — såsom glädjeeldar till befriarnes! ära. Från Als skrifves till samma tidning, att en mängd militärer — mestadels gamla karlar från hansestäderna — dit ankommit och lägrat sig omkring Sönderborg. BStrandvakter äro utställda längs kusten och ordonanser fara fram och åter. Ehuru man i allmänhet tror att preussarne icke skola göra särdeles starkt motstånd vid Sönderborg, arbetas der likväl på att sätta fästningen i försvarstillstånd. Positionerna omkring staden äro nu monterade — med gamla, orefflade kanoner, berättas det. Alla fartyg äro utrustade från hamnen och inloppet spärradt både från söder och norr. — Till fästuvingen hafva de närmaste amten levererat 1600 kor, en mängd kalfvar äfvensom hö och halm, Hertigdömena äro förklarade i krigstillstånd, Als och Dybböl deriemte i beläg