Aftonbladet – 10 augusti 1870, sida 3

tad. Vår division slog läger på exercisplatoss ej. De slogo till reträtt framför 08s. Den unge kejserlige prinsen bivistade eröfringen at Saarbräcken den:2 dennes. Kejsaren har insändt följande telegram om hoelddopet; han visade sig beundransvärdt kallblodig och förlorade icke ett enda ögonblick fattningen. Berlingske Tidendes korrespondent i Paris säger sig från trovärdigt håll ha inhemtat, att den preussiska -regeriogen har skickat 800,000 gulden till Wien att användas till att inverka på och upplysa den österrikiska tidningspressen. Hela denna summa har tagits af de konfiskerade kapital, som tillhöra konungen af Hannover. Som ett bevis på huru preussiska regerinsen och på höjdsluttningarne... Det var icke j någon egentlig strid, ty preussarne afvaktade : nom till kejsarinnan: Louis har bekommit l: gen respekterar privat egendom, kan anföras, att hon utan omsvep förjagat det franska bolag, som egör gasverket i Coblenz, och för egen del öfvertagit det mycket lönande före. taget, utan att likväl vilja gifva egarne någon ersättning. Kriegs-Zeitung yttrar i slutet af en längre artikel om den militära ställningen följande, som är af vigt nu, då preussarne infallit i Frankrike: Kasta vi en blick på de allmänna operationslinierna å ömse sidor, så leda de från Rhein :koncentriskt mot det inre af:Frankrike, under det att de från Frankrike utgående linierna-till: Belgien och öfre Rhein skiljas åt och först efter vinnandet af denna nya basis konvergera till Elbe och Berlin. Häraf följer att Frankrike genom hela sin ställning är vidi andra afseenden lika förbållanden i början af kriget anvisadt till defensiven; det kan från centralpunkten Paris och ställningen i Soissons Chålons medelst .det mot norr och öster utsträckta jernbansnätet hastigt förena ett större truppantal vid norra och östra gränsen och angripa en inträngande! arme med. .öfverlägsna krafter, under det att ett lika så Hbastigt återtåg till centralställningen från Paris till Aisne och Marne står det fritt. , Blifva motståndarens armåer genom afgörande drabbningar tillbakakastade, då först inträder ögonblicket för att gripa till offensiven. Men om Frankrike skall följa denna princip af en offensiv—defensiv tillsvidare inom sina gränser och först gedermera ötvergår till offensiven, lemna vi oafgjordt: det skulle åtminstone strida mot den franska nationalkarakteren, Tyskland deremot tyckes oss vara anvisadt till en hastig och militärisk direkt . offensiv emot Frankrike. Gränsen är för stor för att med framgång kunna försvaras och man skulle genom defensiven lemna motståndaren fullkomligt fria händer vid valet af krigsteater, om man icke påtvingar honom densamma genom en hastig offensiv. I senare fallet uppstår den frågan; hvilka operatiooslinier böra begagnas; om en eller flere, och i senare fallet med huru många skilda armeer. Detta beror likväl naturligtvis på den politiska-ställningen -och isynnerhet på Belgiens och -Luxembourgs hållning; i allmänhet böra. följande -moment tagas i betraktande. Öfverskrider: hela Preussens makt den franska gränsen på ett ställe, så skall den -öfverallt finna hela den franska makten i en så fast ställning, att den senare derigenom vid föröfrigt lika förhållanden i styrka skall vinna en öfvervigt. I-norr skallen sådan ställning blifva bakom Oise eller Aisne, i nordost bakom Maas, i öster bakom Mosel Thionville—Nancy) och vidare mot söder hein och Vogeserna. Alla dessa ställningar kunna mer eller mindre beröfvas sitt värde genom två eller flera mot samma punkt opererande. armeer, i det den ena armen opererar mot fronten, den andra mot ryggen eller flanken af.den resp. ställningen. Vid ett krig mot Frankrike äro följaktligen tvenne -moment af vigt: 1) delningen af invasionsstyrkan i flera armöer, för att lättare öfvervinna de starka afdelningarna, och 2) ständig förbindelse mellan de skilda armåerna för att kunna-möta ett emot en af desamma riktadt anfall af den franska hufvudstyrkan. Från Strasbourg skrifves :den 29 Juli till en czechisk tidving: Fransmännens tvåcentralisationspunkter äro Metz ogh Strasbourg. I sistnämnda fästning ligga öfver 100,000 man. I stadens kaserner tyckes det mest finnas infanteri; utanför stadens murar ligger största delen afden afrikanska armån: Staden har naturligtvis ett mycket lifligt atseende. Till bangården anlända stora massor af krigsmateriel: och reservmanskap. Zuaver och turcos ha blifvit förlagda utanför staden; de senare synasickeskellery till derstädes, men zuaverna svärma beständigt på gatorna. I det stora lägret härinvid finnas för närvarande ett halft dussin zuavoch jägarregementen samt ett eller två regementen artilleri. I den vackra, af skogbeväxta höjder omgifna slätten vid: Nancy ligger det kejserliga gardet i ett tältläger. Allt antyder här på ett framryckande från Metz, den gamla vägen för franska angrepp. Doktor Nelaton har rest för att öfvertaga ledningen af den sjukvård, som organiserats af det internationella sällskapet för vården af sårade i fält. Bland andra förnäma personer, som inträdt i franska mobilgardet, nämnes äfven hertigen af Abrantes, hvilken begärt att få lemna sin diplomatiska post och inträda i armen. Nästan alla de yngre franska diplomaterna hafva gått in i mobilgardet. Vid krigets utbrott lära 80,000 tyskar funnits i Paris; deribland 8000 preussare.. Af dessa senare hafva 1500 rest hem; de öfriga 6500 preussarae kunna till en god del betraktas som franska medborgare, då inemot 4000 fått eller sökt -fransk -medborgarerätt. En af Nene freie Presses korrespondenter skrifver den 1-dennes om de tyska krigsrustniogarne i Slesvig och Holstein; Ur tillförlitlig källa kunna vid meddela, att inalles omkring 60,000 man sammandragas i Slesvig och Holstein, På befästoingarne vid Sönderborg och Dybböl samt Kiel och Friedrichsort arbetas med stor ansträngning. Tusentals arbetare ha blifvit hemtade från de gamla provinserna för att anlägga skansar vid kusterha,. Dessutom har alltsedan den 20 Juli ganska mycket artilleri redan afgått norr ut, så att det ser ut, som om man rustade icke blott för en defensiv-, utan äfven för en offensiv-rörelse mot Fredricia. Vidare håller en flygande kår på att uppsättas vid rf RER TREAN ONE VRENA tactra. nah Katra Priotnrna fir ntt maneot fll .