fru Bernard som gick. bredvid Martina i. er at Ekedals lummiga alleer. Och attjag inte var den sista före hos henne! Detta är en tanke, som ligger tungt öfver mig. Hor frågade också Bertha så ofta om jag inte svart skulle komma. Jo jo, en mor är er mor! Och om man inte precist alltid kan ha så stor glädje af sina barn, jag tänker nu visst inte på Agatha, herre Gud, om jag också en och annan gång hade bekymmer för henne, så gjorde hon ju ett så godt parti och det årliga underhåll jag härigenom fått, gör, att tanken på margondagen inte oroar mig; men jag skulle gerna vilja veta...v Vilja veta, upprepade Martina, Åh, det är ingenting, men jag har ju ännu ett barn... Eugene har, som du vet, plats på ett. handelskontor i Hamburg. Ja, jaha, men det är läpgesedan han lät höra af sig. Detta är något som en god son inte borde låta säga om sig, : Eugåne kan visserligen vara obetänksam och häftig, han som andra unga män; men i grund och botten är han god... Ja, jag tror det. Fru Bernards makliga steg stannade plötsligen utaf. Var det ett tanklöst svar ifrån Martina, eller kände hon något närmare om den förlorade och. förskjutne sonen. Inte för att jag på något sätt har orsak att vara orolig för Eugöne, åh nej, visst inte! Men jag är nyfiken hvarifrån du egentligen hemtat din vänliga tanke om honom. Från honom sjelf, svarade Martina kort. Nu kunde fru Bernard inte stå längre, hon sjönk ner på en trädgårdssoffa. Kära barn, hvar,.. det måste vara: någpt miss tag... huru skulle du ha blifvit bekant med honom? I-faster Florentinag hus