A I UGIEEITLA TILDA SVAv OM MEM TM Betr sig förtjenta om oss! Je RA Aa De franska och de preussiska strid:krafterna. (Efter Berlingske Tidende.) IL. Vid våra beräkningar öfver den preussiska härens styrka, hvilka uppgjordes och nedskretvos omedelbart efter det kriget var förklaradt, fäste vi icke något afseende vid de sydtyska staternas trupper, emedan man då ännu icke kunde veta, att de så obetivgadt skulle sluta sig till Preussen, som nu blifvit fallet. Vi skola derföre i korthet söka skildra den tillväxt, som de preussiska stridskrafterna sålunda vonnit — en tillväxt, hvilken för ingen del får anses obetydlig. Man får nemligen icke nu bedöma de sydtyska staternas stridskrafter efter samma måttstock, hvartill man kunde vara berättigad kort efter kriget 1866, och efter hvilken omdömet icke skulle utfalla särdeles gynnsamt. Till nämda år hade de sydtyska trupperna i öfver 50 år lefvat under fredliga förhållanden, med undantag likvisst af deras föga ärorika deltagande i den dansk-tyska striden 1849; den preussiskt-österrikiska träffade dem alldeles oförberedda, och ehuru enskilda truppafdelningar i allmänhet gjorde sin skyldighet i striden mot preussarne, kämpade de dock ntan den ringaste energi och lust, och anförandet var så jämmerligt, som det gerna var möjligt. Sedan denna tid ha dock förhålandena delvis ändrat sig, och man kan ej söra sig räkning på att 1870 bli vittne till ett upprepande af Main-fälttåget för fyra år illbaka. Som bekant är, räknas till de sydtyska staterna Baiern, Wirtemberg, Baden och Hessen-Darmstadt, det sistnämnda dock endast med afseende på sitt söder om Main belägna område. Vi kunna emellertid helt och hållet utelemna detta land urräkningen, emedan dess trupper äro fullständigt förenade med nordtyska hären, och vi skola alltså betrakta endast de trenne andra länderna med afseende på deras militära krafter. Storhertigdömet Baden hade redan år 1849 ordnat sitt militärväsen fullkomligt efter preussiskt mönster. Den repuklikanska anda, som året förut genomströmmade hela folket, smittade äfven trupperna, och dessa erbjödo ett af de mycket sällsynta exemplen på öppet uppror mot sin egen furste. Historien känner icke många sådana tilldragelser, då officerarne förblifvit monarken trogna, medan manskapet vändt sina våpen mot honom. Den preussiska disciplinen skapade snart en annan ton och anda i den ombildade hären, och denna skulle säkerligen hafva varit en farlig motståndare för sin gamla lärmästare, om den badensiska kontingenten under kriget 1866 blifvit förd så, som det borde håfva skett. Men detta var så långt ifrån att vara händelsen, att det tvärtom nästan såg ut, som handlade den efter hemlig öfverenskommelse med preussarne. De badensiska trupperna bilda nu en division, bestående af 10 bataljoner, 12 sqvadro: ner och 9 batterier, tillsammantagna en trupp: styrka af inemot 16,000 man med 54 kanoner. Dertill komma 11 bataljoner, 4 sqvadroner och 6 batterier af reserv. och besättningstrupper, inalles 13 å 14 tusen man. De wirtembergska trupperna hafva efter kriget 1866 likaledes blifvit organiserade efter preussiskt mönster, men denna förändring synes endast hafva berört ytan, och de svagheter, som tidigare häftade vid den wärtembergska härafdelningen, nemligen slapphet och en viss gemytlighet i kommandoförhållandena, och som skadade disciplinen, hafva, oaktadt de preussiska vapnens och reglementenas antagande, knappast bhfvit helt och hållet utrotade. Dessutom utmärkte Wirtemberg sig städse vid förbundsinspektionerna genom en -hel mängd brister i utrustningen. hvilka beständigt påpekades, utan att någonsin blifva afhulpna. Denna kontingent bör i följd deraf betraktas som troligen der minst dugliga i Tyskland. Den består a 15 bataljoner, 13 sqvadroner och 9 batterier, tillsammans 22,000 man med 54 kano. ner, hvilka kunna rycka i fält. Dertil komma ännu inemot 12,000 man reservoch besättningstrupper. Den baierska armen utgör naturligtvis vig. tigaste delen af de sydtyska trupperna. Det bildar en så betydlig styrka, att den myc ket väl kan begagnas till större sjelfständige värf, hvilket ju är af stor vigt, emedan mar derigenom alltid undviker den skadliga sam manblandningen af olika trupper. Baiersk hären har vetat att bevara ett slags sjelf ständighet gentemot den preussiska; om dett länder den till skada eller. gagn, förmå icke afgöra. Preussarne fördöma obetingad detta förhållande och tillvita bairarne, at de icke bortlagt den tröghet och brist p energi, som man förut icke utan skäl lag dem till last. Baierska armen utgöres af två hela armå kårer och räknar 69,000 man fälttrupper 50 bataljoner, 40 sqvadroner och -32 batte rier (192 kanoner). Dertill komma änn 48,000 man reservoch befästningstruppe Bairarne hafva bibehållit sina egna reglemer ten, och de hafva icke velat beqväma sig ti att antaga det preussiska tändnålsgeväre ehura de -fått uppbära många förebråels för denna sin partikularism. Deremot hafv de skaffat ett annat kammarladdningsgevi af enkel och solid konstruktion, hvilket eft sin uppfinnare, en baiersk officer, kallas di Werderska. Det lär vara ett förträffligt vd s öfverlägsenhet till och med preu: LR STR RR