Aftonbladet – 27 juli 1870, sida 2

AGATHA DESKWART EN FAMILJHISTORIA ÅR SELVEA. Han stod just på ena sidan om udden, som var skild från den andra och alldeles doid ar det täta busksnåret. Han vek om hörnet för att få en vidsträcktare synkreisg, men också här syntes ingen till. (Gossen bade säkert varit ute med Helene och lekt vid stranden, tänkte han vidare. Det syntes hvilken tillsyn hon egentligen egnade honom, då han fick springa hem utan hatt. Edvard gick misslynt vidare med den lilla tilltrampade batten thanden. Jag skall visa Helene den och fråga om hon tror det är Dyttigt att gossen springer med sitt klena urvad alideles bart ute i solBaddet, tänkte an, Då han kom i förstngan mötte han Lena, som vid hans fråga upplyste att Helene och John ännu voro ute. Det blir allt bättre och bättre,, mumlade Edvard, gräset är fuktigt af dagg... vill hon då alideles förstöra barnet! Ena ljas klädning skymtade nu fram vid häczen. Det var Helene, och Edvard gick henae genast till mötes. Hvad tänker du på, kära barn, som behåller Joha ute så bär sent? Klockan är öfver tio.n Johno? Han ligger naturligtvis. Det var besynnerligt, ja, kanske jag missförstod Lena., De båda makarne voro nu i salen. Gud bevare mig väl, sade Helene, Lena ) Se A. B. JA 129-—167 och 169.