Aftonbladet – 23 juli 1870, sida 3

i b å Å j ren för att dessa skulle blifva af något verk-ligt värde, framhöll i första rummet den komtionerna, således så som i Sveriges nya grundneUuer, Ior att tralla sin motstandare sakert Joch kraftigt, taga sin tillflykt till några våldsamheter i uttryck. Den logiska skärpan i hans framställniog och, då så behöfdes, den bitande ironien! voro hans vapen, och man kände, då man läste en bok eller en artikel af Pråvost-Paradol, att de fördes med ärlig öfvertygelse, vägledd af omfattande lärdom, värmd af glödande frihetsoch fosterlandskärlek samt stödd af ett aldrig svigtande politiskt mod. Bland de skriftställare, som under det andra kejsaredömet bekämpat enväldet och steg för steg vunnit mark åt det parlamentariska systemet, åt landets styrelse genom landet sjelft, har ingen kämpat mera ihärdigt, mera kraftigt och mera framgångsrikt än han. Han tillhörde i politiken denna i Frankrike tyvärr ännu icke alltför talrikt representerade skola, som icke ser frihetsidealet i styrelseformens namn och i det högljudda proklamerandet af några menskliga rättigheter, utan som vill bygga henne på de solida grundvalarne af Jallmän upplysning och en verklig sjelfstyrelse, utsträckt såväl till den större som den mindre kommunen. TI likhet med Labolaye gjorde han till en af sina hufvuduppgifter att göra Isitt land och sitt folk förtroget med det engelsk-amerikanska begreppet selfgovernment. Af specielt intresse för oss svenskar är det, att denne skarpsinnige tänkare, diskuterande de eftergifter till hvilka den kejserliga regeringen började låta beqväma sig och vilkamunala sjelfstyrelseå othi det andra bildandet af en första kammare inom nationalrepresentationen, vald af departementalrepresentalag finnes stadgadt: Att denne man, på hvars omutliga sjelfständighet icke hvilat ens en skugga af misstanke, mottog ett offentligt uppdrag af den franska styrelsen och lät utnämna sig till sitt lands representant hos Förenta Staternas regering, ådagalägger, efter hvad vi tro, att han trodde på uppriktigheten af den inträdda systemförändringen och derföre fann sig personligen böra egna henne sina tjenster, likasom den tidning, hvars redaktion han tillhörde och i hvars spalter han längst och kraftigast bekämpat enväldet, af samma anledniog egnade den nya regeringen stödet af sitt ord. Det återstår att erfara, om den sorgliga katastrof, som ändat denna lysande bana, varit föranledd af någon grämelse öfver det nyss utbrutna kriget, hvarom underrättelse just borde hafva nått honom med telegrafen då han verkställde sitt fortviflade beslut. Det låter. tänka sig att han i denna händelse sett något bevis på, att han missräknat sig om det nya system till hvars tjenare han gjort sig: Man känner på telegrafväg att PrevostParadol hade sin första officiella audiens hos : Förenta Staternas president samma dag som de franska ministrarne i Paris afgåfvo den . ödesdigra förklaringen att Frankrike ämnade draga svärdet mot Preussen. Han yttradel! vid detta tillfälle till general Grant, att det var honom en glädje att ha blifvit utnämnd till sin mission på en tid, då den traditionella ! vänskapen mellan Förenta Staterna och Frank1 rike icke förmörkades af något moln. Han ! ville göra sitt bästa att stärka den politiska : sympatien och att utvidga de industriella och! kommersiella. förbindelserna mellan de båda l! länderna. Presidenten svarade med en för-)1 säkran, att ban ville uppriktigt understödja (q hvarje sträfvan att ut idga dessa förbindel-j ser och att upprätthålla det traditionella vän. 1 skapsförhållandet mellan Frankrike och Följ renta Staterna. E Den aflidne, hvars förnamn voro Lucien-! Amnatole, var född i Paris den 8 Aug. 1829 l! och son af en f. d. bataljonschet vid marin-? ingeniörerna och hans maka, skådespelerska I vid Theåtre Francais. Han studerade medi stor utmärkelse vid college Bourbon, vann vid ; U Å a r e k F v q 1848 års allmänna täflan första priset i fransk vältalighet och följande året hederspriset i filosofi. Han inträdde derefter i Ecole nor-6 male, hvarest han qvarstannade till 1851, då han började egna sig mera fritt åt litterära sysselsättningar. Samma år erhöll han franska akademiens vältalighetspris för IEloge de Bernardin de Saint-Pierre. 1855 erhöll han doktorsgraden och blef utnämnd till professor!i franska litteraturen, hvilken befattning han dock bibehöll endast ett år, ty han anställdes mot slutet af 1866 såsom ordinarie med! ar etare i le Journal des Debats. 1860 till-1 hörde han några månader redaktionen at lat Presse, men återvände snart till Debats. Så-V som medarbetare i Courrier du Dimanche ådrog 2 han sig mycken uppmärksamhet och vålladen tidningen Herfaldiga förföljelser från styrel-k sens sida, tills den slutligen, till följd af en af h havs artiklar, blef helt och hållet indragen genom dekret af den 2 Aug. 1866. ds Han var två gånger kandidat till lagstif-f tande kåren, 1863 i Paris, och 1869 i lands9 orten, men erhöll båda gångerna blott ett!q helt ringa antal röster, ett ganska anmärk-V vingsvärdt bevis på beskaffenheten af det i !0 Frankrike gällande valsätt, som icke heller förhj mått bereda rum åt en man sådan som Labou-n laye bland landets representanter. Den 7 Aprillt 1865 blef han en af de fyratio i franska d akademien i ledigheten efter Ampere och höll b sitt ioträde 1866, mottagen af Guizot. För-h r n n 1 utom sin journalistiska verksamhet har han äfven utgivit ett icke obetydligt antal skrifter i historiska, politiska, sociala och litterära ämnen. Bland dem är hans afhandling, Du röle de la famille dans Veducation allmän-t nare känd äfven hos oss. Den 1860 utgifna! fi brochyr les Aneiens partis kostade honom enlu månads fängelse och 1000 fr. böter. 8 Såsom bevis på hans förtroliga kännedom jn om engelska språket och i sammanhang dermed äfven om engelska förhålianden kan anföras att han förlidet år i England och Skotland höll föredrag på engelska språket. Innevarande år utnämndes han af den nyaj? parlamentariska regeringen till sändebud in Washington och han hade såsom vi veta nyss d hunnit tillträda denna post då han sjelf gjorde 8 Dn h un An slut på sitt lif. i NR ORTER NORGE. Vv b I tisdags den 19 dennes valdes till stor-ä thingsmän för Nordlands amt gårdsbrukarenb A. OC. Seljelid, gårdsbrukaren och klockaren ö! I ÅA MWMislaan Anh måkrdahenlkaran M HUangca I 9