Aftonbladet – 22 juli 1870, sida 3

Krigets inflytande på penningmarknaden utgör i den engelska veckoskriften Eco: nomist föremål för en betraktelse, hvilken väl hufvudsakligen afser den engelske penningmarknaden, men som, då ställninger på densamma är af stor betydelse för hela den finansiella och kommersiella verld-n, torde förtjena uppmärksamhet äfven utom England Economist är af den åsigt, att, till en början, affärerna i främmande statspapper på den engelska fondmarknaden skola blifva sundare. Der ha nyligen blifvit införda ett stort antal nya lån af mycket tvifvelaktig säkerhet, men de ha ännu blott till någon del vunnit fast placering hos den stora allmänheten. En del deraf — och i vissa fall en mycket stor del — befinner sig ännu på Londonska spekulanters händer och bibehålles medelst penningar, upplånta på olika sätt. En betydlig delaf dessa försträckningar komma nu att infordras och låntagarne torde dervid komma i icke ringa svårigheter, af hvilken omständighet Economist väntar sig en rensning af börsen från åtskilliga mindre pålitliga mäklare och spekulanter. De indrifna penningarne skola emellertid strömma till banken och bidraga att sänka diskonton. Samma effekt väntas deraf, att åtskilliga prädda peoniogar, — penningar tillhörande förskräckta och försigtiga personer — skola från kontiventen öfverflyttas till England för att under krigstumnltet vara i säkerhet. — Men skuile kriget draga ut på längden, komner en hel annan art af orsaker att utöfva sitt ioflytande. Både Frankrike och Preussen komma då att uppträda såsom låntagare den allia största skala, hvilket kommer att vända upp och ned på fondmarknaderna i Europa. I stället att utlåva penningar till änder stående utom den fullständiga civiliisationens råmärken, komma de då att utlåas till två af verldens centralmakter, hvilka jåda ega obegränsad kredit. Detta skall då sin ordning höja diskonton, under det emelertid penningtillgången jemväl ökas genom ninskningen i affärer till följd af kriget. Tidningens åsigt är således, att kriget skall ill en början föranleda en nedsättning af iskonton, men framdeles, om det blir långarigt, dess stegring. I en annan uppsats redogör Economist för tatspapperens fallande på Löndons börs uner den af kriget förorsakade paniken. Tidingen sammanställer noteringarna för den 4 ch den 12 Juli, uträknar prisfallets belopp procent och den deraf beroende minskninen i hela obligationsmassans värde. Se här enna sammanställning: D