Aftonbladet – 21 juli 1870, sida 2

STOCKHOLM den 21 Juli. När ödesdigra verlshistoriska tilldragelser i oträffa, hvilkas utveckling och följder ingen lödlig kan beräkna, stämmes hvarje ädlare inne till djupt allvar. Äfven den enskilde, f som står långt aflägsnad från de kretsar! som närmast utöfva ett inflytande på de ; ulmänna angelägenheterna, känner, såvida han är tänkande och har något hjerta, i ; sådana ögonblick klarare än någonsin att det ! innes intressen, som äro större och dyrbaare än de enskilda, som eljest mest taga hans tid och uppmärksamhet i anspråk; han erinras kraftigare än eljest derom, att han tillhör en nation och att äfven han har lott och del i de mensklighetens stora och allmänna intressen, på hvilka de stora händelserna äro egnade att utöfva ett gynnsamt eller menligt inflytande. Och hvar och en, som till följd af sin ställning kan utöfva nåoot inflytande i en vidsträcktare krets, känner då djupare än eljest det ansvar, som hvilar på honom, beräknar med större sorgfällighet än någonsin de möjliga följderna af handlingar och ord, angelägen framförallt om sitt eget samvetes vitnesbörd, att om han ock, till följd af den menskliga begränsningen i insigt och förutseende, kan göra misstag och missräknivgar, han dock efter bästa förmåga sträfvat för sanning och rätt, för det allmänt gagneliga. Det finnes emellertid dessvärre ganska många, som, betraktande de stora veridstilldragelserna, hvad deras grund och följder angår, med stupid likgiltighet, i dem endast finna föda för en tom nyfikenhet, och dertill icke få, som finna det mycket lämpligt att på hvad sätt som helst ockra på denna nyfikenhet eller som i de mest gripande verldshistoriska skådespel endast speja efter en och annan utväg att göra reclame för sin lilla geschäft. Vi föranledas till dessa reflexioner af det sätt, hvarpå tidningen Dagens Nyheter i dag på morgonen skapar ett rykte, att konangen skulle vara sinnad att med afseende på det nu började kriget afsluta en allians med Frankrike, och sedermera på sitt egendomliga sätt polemiserar mot denna tendens. Vi skola icke inlåta oss på att beriktiga de för ämnet främmande misstag, blunders och historiska förvrängningar som blifvit i den lilla uppsatsen sammanraffsade. Man är så van att finna slikt i Dagens Nyheter, att det icke väcker den ringaste uppmärksamhet. När D. N. talar om, att Danmark bade brutit mot grunderna för den under konung Oscars auspicier år 1857 (!) slutade freden emellan Danmark och Preussen och att danska regeringen på hösten 1863 utfärdat ett kungabref, som gick ut på att med konungariket införlifva Slesvig, hvilket dock aldrig skulle få vara annat än i personalunion förenadt med riketo o.s. v., så vet bela den stora allmänheten utan särskild påpekning, att detta innebär det mest besatta nonsens. Det är endast D. N:s redaktion, som i afseende på dessa förhållanden saknar hvarje tillstymmelse till insigt och dertill både lust och förmåga att skaffa sig en sådan. Men dessa ämnen ha, som sagdt, med den nu föreliggande saken ingenting att skaffa. Med sjelfva den af D. N. i omlopp satta ankan om en fransk-svensk allians skulle vi icke heller ha befattat oss, om icke det vore af vigt att nu genast i början påpeka, till hvilken skada dylika, vare sig i tidningar eller flygblad, meddelade uppgifter kunna vara, i det de möjligen kunna vinna tilltro hos okunniga och lättrogna menniskor och, kolporterade till utlandet, framkalla förlägenheter under en möjligtvis ändock i ett eller annat hänseende brydsam ställning. De grunder, på hvilka D. N. stöder sitt antagande, att det der hemmagjorda ryktet skulle kunna innebära någon sanning, äro sådana, att man näppeligen kan föreställa sig, att det värda bladet verkligen hyser några bekymmer i detta hänseende. Vi tro att litet hvar tycker, att D. N. här endast fjantat åstad för att göra sig vigtig. Hvad först angår konungens vistelse i Skåne, så långt ifrån att densamma kan innebära något tecken till stora och vidtutseende planer, synes den snarare vitna om raka motsatsen. När konungen egnar sin tid åt kapplöpningar och ministrarne till stor del ligga vid badorter eller på annat sätt sköta sin helsa och beqvämlighet, synes det ju som den närvarande situationen betraktas såsom sådan, att derar för oss inga bryderier eller förvecklingar skulle kunna tänkas uppstå. Att grefve Henning Hamilton företagit en, efter hvad det säges, redan länge tillämnad resa till Skåne, är en omständighet, som endast den kan fästa sig vid, som tillägger bemälde grefves personlighet en alldeles utomordentlig vigt och betydelse och som fioner det lämpligt att göra i rykten. s on Det kraftigaste beviset för att någontingi alliansväg skulle vara i görningen fioner dock Dagens N, i att on dit, enligt hvilket utrikesministern, grefve Wachtmeister, på konungens befallning afrest från badorten Kreuznach till Paris i en särskild mission. I afseende härpå är att märka: . att uppgiften härom är tagen ur Helsingborgs tidning, som inleder den med ett det berältas?, samt att den måhända är alldeles ogrundad; . att om den skulle ha någon grund, denna resa kan ha helt annan betydelse, än den D-. N. velat lägga deri, i det man kan, förutse, att med afseende på krigföringen i Östersjön hvarjehanda framställningar konna göras från Frankrikes sida, i fråga om proviantering, kolupplag o. s. v. och . att det i sådant fall ju vore mycket bättre att veta, att förhandlingarne föras af konungens inför representationen ansvarige rådgifvare, än genom det för våra förhållanden temligen främmande svensk-norska sändebyKORSET RETRO ISRN END OC KE PRAT