Aftonbladet – 18 juli 1870, sida 4

Ack, återtog fru von Seboden, huru tomt skulle det inte varit för mig efter Agatha, om inte Martina stannat qvar. Nu funderar jag verkligen ållvärligt på att flytta till Göteborg... I Agatha, har jag någon som riktigt förstår mig. Ungefärligen i denna tonart fortfor fra von bonden den återstående tiden af herr Evalds esök. Jag tillstår att jag inte riktigt kan med tants protegå, sade baronen, då han var gången; det ligger en dumdristighet i hans sätt, som på min ära en och annan skulle känt sig förnärmad af. Det var för han sade att jag antingen inte tycker om dig eller också-gör det till den grad, att jag en vacker dag kommer att plåga lifvet ur-dig med min svartsjuka; men, soyez tranquille, det ligger ingen öfverdrift i min natur! Den unoge herrn affekterar menniskokännedom, en högst förlåtlig svaghet för en författare. ? Vi sympatisera emellertid i våra antipatier, Fritz, och detta tyckes mig vara ett godt tecken — ja, det finns hos den derherr Evald ett visst något, som jag inte heller tycker om... Hjelp mig att rulla ihop dett mönster..: Han har bakslughet, intrigsinne... Det sistnämnda är för en författare en riktig förtjenst! Om det gälde, så skulle: tant försvara honom med sitt bjertblod, sade baron Raben, som för hvarje ord hans fästmö sade fått ett allt ljusare ansigte, och nu var det riktigt strålande. Det låg något oklart öfver:honom, fortfor Martina, och han har:något: skäl för att svepa in sig i den der dimman. k Det skulle efter detta inte alls förvåna mig, om du en dag skyllde bonom för. ett brott... Fru von Seboden svepte in sig i