Aftonbladet – 18 juli 1870, sida 3

hon fullt lita på det? Vifå välse,, tänkte Martina och stod orubbligt qvar vid fönstret och vred på den släta ringen, som -kändes ännu helt tung och ovan. TJUGUANDRA KAPITLET. Lägg bort ditt broderi, Martina, och låt oss sitta framför brasan, sade baron Raben några dagar härefter. Han var en uppmärksam fästman, som tidigt och sert gjorde sina uppvaktningar, och fra von Seboden talade strängt med Martina om att kärleken var ett tema med outtömliga variationer och att baron Rabens känslor voro at det ömmaste slag samt att hon icke kunde låta bli att i den novell, hvarpå hon arbetade, just använda tvenne älskande med deras idealistiska känslor. Martina hörde med sitt lilla egendomliga leende härpå och roade sig med-att göra. sin vilja gällande inför den tillkommande äkta mannen, hvilken fogade sig efter den, som murgrönan kring ett spalier. a Det der kan jag. kalla sympati; ditt äktenskap, Martina, blir alldeles -,sådant som mitt — jag mins von Seboden så väl som fästman — han hade heller aldrig någon annan tapke än jag Dea allvarliga enkan suckade och såg. på sin svarta. drägt, och de små fjärilarne hviftade tänkfollt på vingarne. . Fortsatte han också dermed efter bröllopet.? ; Det förstås, svarade fru von Seboden och såg med stora ögon på brorsdottrens leende ansigte. s Då blir inte vårt äkenskap fullt lika; Fritz sympatier dröja inte öfver vigselakten.. Och: detta kan. du säga så lugat?. Emedan det inte vidare kommer att oroa