Aftonbladet – 14 juli 1870, sida 3

VALT MUM SIV AISATD AVS VAN MMVEIR 06 pital till cirka 150,000 rdr. Sådana testamentariska dispositioner, som de af hr Hedenström anordnade, höra just icke till vanligheten och att finva en person i bans samhällsställning göra dem är lika oväntadt som värdt aktning och beundran. — Belönirg till en akademi-åbo. På förslag af Upsala akademis hemmansfogde, agronomen Å. Ankarsvärd, har, enligt U. P. akademiens drätselnämnd beslutit att inköpa och låta genom vederbörande kommunalstyrelses ordförande tillställa akademi-åbon Nils Jansson på akademihemmanet Hagby i Björskogs socken af Westmanlands län en med passande inskrift försedd större silfverbägare såsom belöning för det utmärkt omsorgsfulla sätt, hvarpå han skött och vårdat nämnda akademihemman. — Om rörtorfvem. Borås Tidning innehöll nyligen meddelande om ett försök med användning af rörtorf såsom bränmaterial för drifvande af lokomotiv, hviiket försök anställdes å Boråsbanan den 30 sistl. Juni. Wenersborgs P. yttrar med anledning häraf följande: Det förhåller sig, såsom tidningen säger, mycket riktigt, att ett med rörtorf uppeldadt lokomotiv med full train afgick fram och tillbaka mellan Borås och Frista, utan att någon minskning derunder kunde iakttagas med afseende å maskinens dragkraft eller fartens hastighet mot om stenkol hade användts. Men den häraf dragna slutsatsen, att torfven skulle vara lika användbar för jernvägstrafiken som stenkol, torde icke dessmindre vara förhastad. Torfven är för det första vida mera eldfarlig än kolen, någonting hvarpå bevis under den omtalade korta profkörningen ej saknades. Men för det andra är torfven äfven af så skrymmande beskaffenhet, att, derest det nya bränmaterialet skulle kunna användas, en särskild lastvagn erfordras i hvarje tåg för torfvens transporterande. Emellertid ligger i det gjorda försöket en framtidstanke af alltför stor betydenhet för atticke saken skulle förtjena en allvarlig uppmärksamhet i ändamål att söka undanrödja de olägenheter, som ännu synas vara förenade med det nya bränmaterialet. — En jernväg, som bör sig,. I Nerikes Allehanda läses: Under sådan öfverskrift ha många tidningar meddelat åen uppgiften, att banan Arboga—Köping under år 1869 gifvit åtta procent. Det beror nu på, huru man räknar! ena sidan har nämnda bolag på sina ännu icke utlottade aktier gifvit åtta proc. med vidpass 12,000 rdr och varit i tillfälle anslå andra 12,000 rdr till utlottning af 120 aktier, hvilket antyder en behållen inkomst af vidpass 16 proc.; men å andra sidan bör det bemärkas, att aktiekapitalet, hvilket i sjelfva verket är att anse såsom ett för jernvägsbyggnadens fullbordande upptaget lån, inskränkte sig till 160,000 rdr, medan hela den verkliga anläggningskostnaden besteg sig till vidpass 450,000 rdr, hvarpå 1869 års nettoinkomst 23,600 rdr, utgjorde 5,2 proc. Äfven detta är dock ganska tillfredsställande, helst inkomsterna befinna sig i stigande. Det andra räkenskapsåret visade nemligen 24 procent större inkomst, än det första, och de nu gångna två tredjedelarne af bolagets tredje räkenskapsår hafva ett inkomstbelopp, som med 16 procent öfverskjuter inkomsterna under motsvarande del.af andra året. — Trafikinkomsten å Gefle—Palaernväg utgjorde för Juni månad: 162,108: 22. uni 1869: 182,964: 14. — Väderleken och årsväxtem. Örebro den 13 Juli: Höskörden har nu påbörjats i våra trakter under gynnsamma väderleksförhållanden och synes densamma blifva temligen riklig. Väderleken är för öfrigt särdeles gynnsam för årsJäxten, som i allmänhet företer ett lofvande utseende. Norrköping den 12 Juli: Höbergningen har i dessa dagar pågått här i orten under de mest gynnsamma väderleksförhållanden. AfkKastningen blifver god; dock icke fullt så riklig som under förlidet år. Venersborg den 12 Juli: Väderleken är fortfarande vacker och slåttern har redan börjat i stadens grannskap. Skörden af gräs tros dock i allmänhet icke blifva öfver medelmåttan. Regn, mildt och välgörande, har i dag under större delen af dagen fallit och uppfriskat växtligeten. Lund den 18 Juli. Grödan står öfverallt vacker och lofvande. Hvetet, som såg temligen svagt uti början af våren, står nu som en vass och gifver det bästa hopp om en förträfflig hveteskörd, och rågem som i allmänhet är något tunn, blommade ock under en särdeles, gynnsam väderlek samt synes sålunda hafva blifvit:godt matad och torde för den skull gifva större afkastning än förlidet år, då ett motsatt förhållande ege rum. Vårsäden är tät och frodig, ehuru i allmänhet ännu ej så långt hunnen i växt som vanligt vid denna tiden, i följd af den hittills medelmåttiga sommarvärmen. Korn och ärter synas vara mest lofvande. De senare stå förträffliga och synas alltså framdeles kunna blifva i billigare pris än under förflutna åren, då de varit ganska dyra. Skörd och inbergning af klöfver och timotej är nu mest afslutad här i trakten och har fortsatts under en vacker och gynsam väderlek... Afkastningen synes i allmänhet vara god. Gefle den 12 Juli. Om årsväxten ha, isynnerhet från länets norra del, ingått de mest gynnsamma underrättelser. Äldre personer påstå till och med sig icke förr ha sett en i allmänhet så vacker gröda som den nu växande. Visserligen föll i medio af förliden vecka en hagelskur, men har denna likväl icke förorsakat någon nämnvärd skada. Rågen står i full blom och på några ställen äfven potatesen. Kornet synes särdeles vackert, och har äfven gräset, genom det under senare tiden ymnigt fallna regnet, ifrån ett utseende, som ingaf ganska allvarsamma farhågor, antagit ett, som ger hopp om en god höskörd. Östersund den 9 Juli: Väderleken under veckan har varit mycket ostadig, stormig och regnig med endast 10—15 graders värme. Af hagelskuren, som förut omnämndes, lära ärtåkrarne väsentligast tagit skada, der skurn drog fram; det är dock att antaga, att ett ganska litet antal ärtåkrar låg i dess väg. Umeå den 8 Juli. Omvexlande värme och regn hafva här på nedre landet likasom uppåt fjelltrakgeina bragt vegetationen i det mest löftesrika skick. Skellefteå den 6 Juli. Senaste veckans väderlek har varit utmärkt berrlig för årsväxten. Ymnigt regn i förening med värme påskyndar växtligheten. Gräset på ängarne är särdeles frodigt, så att höbergningen snart kan taga sin början. Luleå den 7 Juli. Väderleken är särdeles gynsam för årsväxten. Solsken och regn tura om för att vederqvicka tegarna. — Om professorn och kyrkoherden L. P. Esbjörn och hans verksawhet för svenska kyrkan i Amerika, skrifver UpsalaPosten bland annat följande: Esbjörn föddes den 16 Okt. 1808 i Delsbo i Helsingland, der fadren var skräddare. Han blef student 1828 och se 1830. — Efter aflagd pastoralexamen 1839 erhöll han 1849 Sv. Missionssällskapets uppdrag och K. M:ts permission att afgå till Norra Amerika såsom predikant för 3 oo måna md nättinh at 4311