Aftonbladet – 11 juli 1870, sida 3

M— MMMM tulera dig! och hon gick två steg emot sin bror, som hon åter högtidligt omfamnade, — Tack, tack, Fiorentina! Det var vänskapligt af dig att... ja... du bor ju bär riktigt trefiigt och bra... vi ha tagit io på Rydberg. Ack, kan jag då inte helt och kKållet få rå om er! Jag hade verkligen beredt mig derpå; men jag vet du låter inte öfvertala dig, Anton, inte på några vilkor, det du sagt är sagdt, och jag fogar mig derefter, tra Seboden beräknade i största hast alla de besparingar detta arrangement dagligep skulle ivbringe henne, Hon log dervid och vände sig till Martina: Men do, min söta flicka, slipper inte irån mig; jag ruå undra huru du skäll trifvas? Om förwidäagarne blir du allt ensam ibland; jag stiger då gerna upp på min Pegasus. A progos, min söta, har du läst min teckning ur tolklitvet? Jag rekommens derar särskildt lille Johannes. Hvilken ang flicka som helst kan sätta den lugoat i sion hand. Ira von Seboden blickade omkring sig med verklig samvetsfrid under det hon förde sitt främmande in i ett litet blåtapetseradr rum. Ack, så roligt här ärs, sade Martina, som hittills temligt kallsionigt betraktat sin fam ster och de nya föremålen omkring sig, i det hon lutade sig öfyer en bukett friska blommor. Du ser från ditt fönster en bit af BerzeHi park och Nybroviken, Apropos, kan da åka skridskor? Det får du lära dig, det börjar bli fashionabelt. Den der buketten dn håller i hand, inin flicka, har jag fått af en ungherre, som ibland förärar mig vågra blomma mor. Han säger sig stå ievig obligation bog mig för jag rekomenderade honom att tå säldt sitt första arbete. Har vi läst utaf Eugene: vÅrvid Bagers, som har gjort en så enorm lycka? Det är skada att ban för tillfället ligger sjuk... (Forts.)