Aftonbladet – 11 juli 1870, sida 3

brukaren Linderoth 1 Torrlösa, för att bereda frågan, utfärda teckningslistor samt utlysa nytt sammanträde. (SV. DAGBL.) — Skjutförsök till utrönande om möjligt af i hvilket förhållande det svenska styckekrutet med afseende på sprängverkan står till det fransyska vid användandet af stora laddningar hafva sedan någon tid försiggått vid Finspong. Vid försöken, som utförts under närmaste ledning af löjtnanten vid Svea artilleriregemente L. Schubert, hafva begagnats 2 st. för ändamålet särskildt gjutna 30 skålpundiga slätborrade kanoner, hvilka under skjutningarnes fortgång genom alltjemt ökade laddningar och projektilvigter borde så hårdt ansträngas, att de till sist skulle springa. Till den ena kanonen användes svenskt, till den andra fransyskt krut och genom det antal skott som de båda kanonerna uthärdade skulle de hvar för sig angifva, hvilkendera krutsorten, som mest ansträngde kanonen. Redan under de stora försöksskjutningarne sistlidne höst hade man kommit till full visshet om, att den initialhastighet, som det svenska krutet, användt i stora laddningar, bibringar projektilen, är vida större än den, som af det fransyska meddelas, i det att omkring 46 skålp. svenskt krut gaf lika stor hastighet som 56 skålp. fransyskt. Man ansåg sig häraf hafva anledning att tro, det sprängverkan å kanonen äfven skulle vara större hos det svenska än hos det fransyska kratet, så mycket mer som den efter fransysk modell gjutna stora I tums refflade kanonen sprang efter blott några få skott, och dessotom den likaledes efter fransysk modell tillverkade 8 tums refflade kanonen efter några och nittio skott visade några små sprickor vid kammaren; detta allt oaktadt motsvarande kanoner i Frankrike uppgifvits väl bestå de skjutningar, som derstädes med dem utförts. Då nu meningen väl är att för framtiden söka åstadkomma grofva refflade kanoner, hade det visserligen varit bäst, om de båda krutslagens inverkan på pjeserna hade fått pröfvas på kanoner af nyssnämnde slag, men då ett sådant försök skulle hafva med-: fört betydliga kostnader, måste man åtminstone för det närvarande nöja sig med försök i mindre skala, om också det genom försöken erhållna resultat kunde blifva af ett endast temligen relativt värde. Man kunde nemligen möjligtvis få veta, hvilketdera krutslaget mest frestade pjesen, men ej ett absolut svar på, huruvida de hos oss gjutna stora refflade kanonerna verkligen uthärda en låogvarig skjutning ens med de för dem uppgifna laddningar af fransyekt krut. Ifrågavarande försöksskjutningar hafva utförts på följande sätt och lemnat nedanskrifne resultat. Först skötos med båda kanonerna och 11 skålp:s laddning samt en projektil af en kulas, d. v. 8. omkring 38 skålp:s vigt 20 skott, utan att någon åverkan å kanonerna förmärktes. Derefter skötos ytterligare 20 skott med samma laddning men med en jernceylinder af 2 kulors, således omkriovg 76 skålp:s vigt och med samma resultat, samt till sist med samma laddviog men med en cylinder af 3 kulors eller omkring 114 skålp:s vigt, utan att någon anmärkningsvärd förändring å kanonerna kunde upptäckas. Despå skötos med hvardera kanonen ytterligare 20 skott, men med 17 skålp:s laddainog och en cylinder af 3 kulors vigt. Kanonerna höllo, men visade en något större utvidgning i loppet isynnerhet i höjd med tapparne. Slutligen inladesi hvardera kanonen en laddning af 22 skålp. och en cylinder af samma vigt som under förra serien varit begagnad. Nu uthärdade den kanon, som var laddad med svenskt krut, ytterligare endast 8 skott, den med fransyskt deremot 18. Den förra sprang således i 88:e skottet, den senare först i det 98:e. Båda kanonerna sprungo ungefär på samma sätt, nemligen tvärt af något framom tapparne, hvarjemte kammarstycket remnade midt ita längs efter och äfven genom tvärtöfver gående sprickor sönderdelades i flere större stycken. Det så kallade låoga fältet, eller den del af kanonen som är framom tapparne, förblef deremot helt. Det är att märka att den 30 skålpundiga kanonen ej är afsedd för större laddning än omkring 7 skålp. Både laddningar och projektiler voro således till sist tre gånger större än den, för hvilka ka nonen är konstruerad, allt utgörande ett nytt bevis för det svenska kanonjernets förträfflighet, Närmaste resultatet af skjutningen är således det, att man ynnpit en bekräftelse på den förmodan, att det svenska styckekrutet hårdare frestar kanonen än det franska, ehuruväl mången måhända förestält sig att skilnaden skulle visa sig större än den här verkligen var. (v. 8.) — Pansarbäten Garmer återkom till löärmdana nå mMArMARDQDKA