Aftonbladet – 7 juli 1870, sida 3

kunde komma i sista minuten, andtruten nog eller der han hastigt kunde kasta bort kni! och gaffel, för att skynda sin väg, eller er middagsbjudning der han satt orolig nog, ty gamla fru Millbergs qväfningsattacker hade varit värre än vanligt eller den vackra Bella Söderbergs lunginflammation hade tagit en betänksam vändning eller någor annan, för en läkare distraherande händelse hade timat, som togo hans tankar i anspråk och som ryckte honom bort från att på detta fasionabla sätt fira sin smekmånad. Men oaktadt dessa afbrott gats det alltid någon stund då Edvard och Agatha sammanträffade och då Helene följde dem med sina milda oroliga ögon. Du ser så på mig,, sade Agatha en gång, ämnar du låta göra dig en sådan här klädning? Men du bör då ta den i en blå färgskiftning. Nå, tycker du här är avimeradt? Jag har just fått Edvards löfte att ni skola komma till mig i morgon afton. Fru Michaeli, som är här på genomresa, illustrerar min fes:; jag är nog lycklig att känna henne personligen och hon har bestämdt lofvat att komma., Och Agatha ilade från den nygifta frun, som blickade efter den fina figuren, klädd i en lysande sidenklädning med långt släp och tätt besatt af blonderpuffar Hon syntes Helene vackrare och mera förtrollande än någonsin med sitt svarta hår uppstruket från tinningarne och öfversålladt at perlor. Om han har älskat henne och ännu gör det, är det helt naturligt! tänkte den unga makan, och drog en djup suck. Jag skulle vilja vara hälften så hänförande!, Agatha var också den mest firade unga dam i staden, och insvept i en nimbus at rikedom och prakt tog hon tanklös och leende emot den allmänna hyllningen. Ofta