Aftonbladet – 7 juli 1870, sida 3

utan hon fortfor att syssla med skrifbordet, under det hon sände en och annan blick bort till sin man. — En br:sa flammade i kakelugnen och kastade sitt rödaktiga sken rakt öfver golfvet, medan en del vinklar och vrår envist insvepte sig i hemlighetsfulla skuggor och bjödo trots åt de fräsande eldtongorna, som i harmen kastade en flammande öfver de närmast stående speglurne och gyllningarne, så att dessa gnvistrade. Eter en stund tog Helere plats midt emot sin man, som satt mak ligt tillbakalutad i en ensa. Nej röken är snart qväfvande härinren, sade han och kastade en nytärd cigarr i elden. Du har också på en timmas tid rökt fyra cigarrer. Och du skriker ändå inte om dina gardiner! Jag tänker mig bli så inrökt med dem, att vi snart sympatiseronde skifta i brunt. Ånnu ett skäl mera till klagan!, Vi skola bli så vana vid dina att vi inte kunna undvara Cem. Fö höra de till din natur, och da... Får du foga dig. Ja, är mycket som hör t ig fruktar är rätt odr vår bröllopsdag kommo v att trekassera med hvarandra till vi hede utrotat alla kantigheter och ojemnheter. Andrag un dina besvär emot mig! Du likasom ser mig ibland inte!s Helene bade rest sig upp och stod. na bredvid sin mans stol, mot hvilken hon i det hon s strök tillb Inte se dig 3 mon detta är EJ jesten du skulle skratta Men härtt!l uskrävker sig val mina förseelser? Vidare min älskiivg! (Forts.) alla