Aftonbladet – 6 juli 1870, sida 3

5) DANHARK Alltsedan ministerförändringen hafva mellan de partigrupper, hvilka voro representerade i den folkethingsmajoritet som störtade ministeren Frijs, ifriga underhandlingar förts tt om en närmare sammanslutning till ett nytt II parti, den förenade venstern. Den natiog I nella venstern (grundtvigianerne) gjorde till I vilkor för sitt deltagande, att i programmet skulle upptagas ett uttalande till förmån för Nordslesvigs sak och för den nordiska enhetstanken. Dessa underbandlingar hafva ledt till det åsyftade resultatet. såsom synes laf den förenade vensterns nu utfärdade manifest, en af 44 medlemmar af folkethinget undertecknad adress till deras valmän. Bland dem äro J. A. Hansen, Alberti, Gerth I Winter, Berg, Krabbe, Myllen, Högsbro, Zahle, Hans Christensen, Lars Dinesen och Tauber. I Bland de 57 eller 58 som röstade emot misnisteren Frijs hafva 14 vägrat underteckna I I manifestet. Men man tror, att flere andre I medlemmar af thinget skola i hufvudsaken r sluta sig till detsamma. Häraf framgår tema ligen tydligt, att de gamla partigrupperna äro ti fullständigt upplösvingstillstånd. Manifer A am stet inledes med en utförlig motivering af de bekanta omröstningarna under finanslagens behandling angående inkallandet af förstärkningen och sjunde årsklassens manskap. Denna framställning är i det hela skrifven med mo deration, men upprepar endast hvad som redan är bekant, hvarför vi förbigå den och :lendast meddela den del som har det ojemförligt största intresset, nemligen uttalandena blom adressen till konungen och om den nya ministeren samt den förenade vensterns gemensamma program. Det heter härom i manifestet: Under den stämning, som i de politiska kretsar, hvilka utgjorde den afgående ministerens omgifning, visade sig mot folkethingspluraliteten, liknade det sig till att man skuile Jafsluta riksdagen innan den rya regeringen -I var bildad eller strax derefter. Då vi be-Itraktade ett sådant steg, genom hvilket mycI ket arbete skulle varit förspildt, såsom föga öfverensstämmande med landets bästa, måste vi anse det för vår pligt att göra hvad på .Joss berodde för att bindra det. Vi föreslogo derföre i förening med några andra medlemmar, att folkethinget måtte med begagnande af sin grundlagsenliga rätt vid detta tillfälle ingifva en adress till konungen. Vårt förslag antogs i thinget och fann välvilligt mottagande hos H. M:t. Vare huru som helst med det inflytande adressen kunnat utöfva på de råd den ännu med konstitutionel ansvarighet fungerande ministeren gaf H. M:t i fråga om fortsättandet af riksdagens session, så är det höjdt öfver allt tvifvel, att adressen på ett nyttigt sätt medverkat till att vi nu slutat denna session, hvilken blifvit myctillfredsställande resultat af lagstiftande verksamhet. En ny regering bildades. Till sin politiska karakter måste den närmast räknas till det parti, som under de sista åren räknat omkring en sjettedel af tbingets medlemmar. Huru besynnerligt detta än må synas, kunde det dock icke förefalla oss oväntadt; ty hvad man i konstitutionella stater kallar folkets sjelfstyrelse är hos oss ännu endast ett begrepp, och det fordras ännu en god tid för i anseende till sin sammansättning måste betraktas som vår politiske motståndare, skall värt förhållande till densamma dock endast bestämmas af det sätt hvarpå och den utsträckning hvari den går våra sträfvanden till mötes. Gentemot de anfall mot oss och de missförstånd och förvrängningar af saken som framträdt i den stora del af pressen, som är i händerna på våra politiska motståndare hafva vi trott oss böra i det föregående uttala oss så utförligt om de förhållanden som stå i samband med ministerombytet. Dernäst vilja vi öfvergå till några betraktelser med afseende på framtiden. Detvar för oss påtagligt, att den situation som skulle uppstå, huru omröstningen mot ministeren än utfölle, måste göra det högst angeläget för oss att göra ett allvarsamt försök att genom gemensamma rådslag åstadkomma ett gemensamt uppträdande i alla de frågor, der det var möjligt att samla de olika meningsbrytningarna i en gemensam uppfattning. Deruti styrktes vi äfven af den erfarenhet vi vunnit. Å ena sidan hade det biifvit alltmera klart för dem bland oss, som hoppats att genom en organiserad förbindelse med forna politiska motståndare kunna vinna flere af dessa till stöd för vår folkliga utveckling, att ett sådant hopp icke i någon väsentlig mån skulle gå i fullbordan. A andra sidan har under den hittillsvarande, på förhållandena i öfrigt grundade splittringen i 2 eller 3 grupper, den tanken måst tränga sig på oss, att de saker som skolat behandlas, om blott det förberedande öfvervägandet egt rum gemensamt, vid långt flere tillfällen än som skett skulle blifvit betraktade från samma synpunkt, hvilket åter skulle utöfvat ett stort inflytande på det slutliga afgörandet. Det följer likaledes af sig sjelft, att under en sådan splittring det folkliga åskådningssättet af vårt statslifs utveckling på det hela taget icke kan utöfva det inflytande som det borde. Ehuru tiden icke medgifvit oss att vid vår gemensamma rådplägning inlåta oss på flere af de frågor som vi äfven måste anse bestämmande för karakteren af den framtida utvecklingen, tro vi oss dock böra gifva några antydningar af det mål vi föresatt oss för vår politiska verksamhet. Den slesvigska frågan är icke en partisak, som några synas vilja göra den till, utan en folksak. Hvad derom är uttaladt i konungens trontal i Oktober 1866 och iriksdagens svarsadress 1867, betrakta vi allt framgent såsom konungens och folkets program i afseende på ordnandet af denna sak. Trots de erfarenheter man sedan den tiden gjort, dela vi ännu den af riksdagen då uttalade tillförsigt, att den handling af rättvisa mot Danmark, som åsyftades genom bestämmelsen i Pragfreden, skulle gå i fullbordan på ett ett eländigt diplomatiskt machverk. Andra, särskildt flere schweizare, insågo ej frågans omfång och menade naivt nog, att med sådana specielt lokala saker kunde ej en internationel ket längre än önskligt varit, med ett rättl. att komma längre. Ehuru regeringen sålunda — MM VN I mm mm Mm OM mi mn—— gg Hr 2 kongress befatta sig. Andra åter, som nu lyckAlmgren mdesle ml SR RR RR MKA