Aftonbladet – 2 juli 1870, sida 3

Stadsgården itan äfven tågön del af sjelfva ba ken Dlifvit byggd på hvalf, hvilka i anseende ti läget vid såväl sjön som det förbigående jeri vägsspåret säkerligen skulle hafva blifvit mycke eftersökta såsom magasinslokaler. j Genom anbringande af en plattform invid vi: dukten öfver Köttorget skulle äfven å denna d af sammanbindningsbanan kunna beredas tillfäll i lossa och lasta, till stor nytta för mälaretr: em I sammanhang härmed må tidröras frågan o1 inrättande af störrö varttmågasin, Hvilken vid fler tillfällen förut varit på tal inom detta samhäll Å en del betydligare utländska handelsplatser ba man inrättat större varu-depöter, der varor emot tagas till förvaring på vissa vilkor emot godtgö relse enligt bestämd taxa. Ett dylikt etablisse ment under namn af Blaa Pakhuus har unde denna vinter kommit till stånd Kjöbenhavn, I ändaibål att för allärsmän tinderlältå dmsättnin gen af deras varor äfvensom att blifva, så at säga, magasinsförvaltare åt dem som derstäde Jupplägga gods. I detta magasin emottagas varo af alla slag, såväl af utifrån importeradt gods son laf landets egna produkter, såsom: korn mjöl smör m. m., dock med undantag af sådane som lät förderfvas. Detta bolag ombesörjer godsets af hemtning från jernbana eller från fartyg i ham nen, tullbehandling, magasinering, assurans och vård, äfvensom de ändringar varuegaren önskar afseende å erhballage och märken m: fm. Bolaget utställer täpplagsbevis å till förvaring der emottagna varor i enlighet med en speciel k förordning. Dessa bevis kunna transporteras frå: man till man, hvarigenom i magasinet förvarad gods kan säljas och öfvergå till annan egare utar de omkostnader för omvägning och transport til annat magasin, som under vanliga förbållander vidlåder varuköp. Upplagsbevisen ställas på större eller tnindre partier enligt egarenhs föreskrift och följaktligen möter intet binder att t. ex. vid ma gasinerandet af 100 säckar kaffe, erhålla 10 bevis hvardera å 10 säckar eller 20 bevis å 5 säckar. Jemte upplagsbeviset utfärdas, om så önskas en 8. k. vigtnota, egentligen blott en dupplett el ler kopia af upplagsbeviset. Upplagsbeviset är den handling som styrker eganderätten till varan, och mot hvilkets aflemnande varan utfås. Det kan säljas eller belånas. Innehafvandet af vigtnotan försedd med behörig öfverlåtelse medför rätt att bekomma upplagsbeviset mot godtgörande af den skuld hvarför detta kan vara pantsatt. Innehafvaren af vigtnota har dessutom tiliträde till deruti upptagna varor för att besigtiga dem, taga profver o. s. v. liksom äfven hans anordningar i afseende på varans behandling efterkommas. På egarens begäran omvägas varorna vid hvilken tid som helst, då nya upplagsbevis och vigtnotor utställas emot de äldres återlemnanie. I ofvan kortfattade meddelande är endast antydt sättet för ett sådant upplagsmagasins beg nande. Å andra större platser hafva dylika upplagsmagasiner sedan länge varit i bruk och begagnade af snart sagdt hela handelskåren, åtminstone är a händelsen i Eogland, hvilket lands ändamwålsen!iga upplagsnagasiner i hufvudsak utgjort mönster vid inrättandet af Blaa Pakhuus. Att uppl varor uti på ofvannämnde sätt ordnadt magasin bereder köpmannen betydliga fördelar; ty dels behöfver han icke betala hyra för magasin unter de tider då hans lager är utrymdt, hvilket ban nu ofta måste göra för att med säkerhet bafva sådant att tillgå den tid lagret fylles; de!s behöfver han ej året om magasinsförvaltare och arbetarv, föratt emottaga, vårda och utlemna varorua, hvilket allt ombesörjes af upplagsmagasinet efter taxa: dels är sålunda upplagdt gods lätt att be åra i bankinrättningar, enär magasinet ansvarar för pantens vård och förvarande. Af hvad ofvan blifvit anfördt synes tiden vara inne att i hufvudstaden söka åstadkomma ett förbättradt och ändamålsenligt magasinsväsende, äfven med någon ansträngning. För våra trafikförhållanden skulle det vara förlelaktigast om 3:ne upplagsmagasioer inrättades, nemligen ett vid Stadsgårdshamnen, der flera tomter äro för detta ändamål ganska lämpliga, då kajen der har den utsträckning att flera större fartyg på en gång kunna ligga under lossning och astning, hvilken omständighet är af synnerlig vigt vid valet af plats för ett sådant magasin — ett i samla jernvågen invid kajen mellan södra slusssrafven och jernvägsbron — samt ett å Blasierolmen, der förutom sillhofvet äfven andra tomer finnas att välja på. Önskligt vore om ett bolag med tillräckliga fonler bildades för att här etablera sådana magasier i större skala, ordnade hufvudsakligen i liket med Blaa Pakhuuss. s o Sjöfarten omfattade under år 1869 från utikes orter 1087 inkomne segelfartyg och 295 ingare om tillsammans 61,950 nyläster, hvaraf nsamt från Storbritannien 305 om 21,357 ylästers drägtighet, och anses enligt insamade uppgifter fraktbeloppen för dessa fartyg ia utgjort omkring 2,426,000 rdr. Från utrikes orter anlände deremot inalles 2.294 segelfartyg om 113,854 och 6893 ångartyg om 74,283 mnyläster, således tillsamnans 19,187 fartyg om 188,137 nylästers lrägtighet, utom 13,082 båtar under 3 nyläter. Hufvudstadens handelsflotta räknade år 1869 6 segelfart?g, om 3360 nyläster och 35 ngare, om 946 d:o, förutom en mängd minIre ångfartyg och ångslupar som underhålla örbindelsen med hufvudstadens omgifningar. För Stockholms rederiers räkniog äro för ärvarande fyra större segelfartyg under byggad, utom 3 mycket drägtiga lastångare, af wvilka senare 2:ne redan i år komma att ättas i fart mellan Stockholm och England amt Frankrike och Belgien. Ytterligare äro Cya ångfartyg, dels färdiga, dels under yggnad för att för räkning af rederier, hufudsakligen i landsorten idka ständig fart på stockholm. Denna tillväxt i kommunikaionsanstalterna emellan hufvudstaden och andsorten antyder onekligen en ansenligt förkad handelsverksamhet dem emellan och dagalägges äfven deraf, att varuimporten år 86FP öfversteg det föregående årets med 7!2 ch 1867 års med mer än 11 millioner rdr, vilket naturligtvis till en jemförelsevis mindre el föranledts af platsförbrukningen, men hufudsakligen varit en följd af den årligen utidgade handelsförbindelsen med landsorten. so Te FE Tufa NArdicka anhatannmäötant