Aftonbladet – 1 juli 1870, sida 3

NORGE. ) Angående Norges handel och sjöfart 186: meddelar Aftenbladet, efter det senast ut komna häftet af detta lands officiella etati stik, följande upplysningar: Antalet norska fartyg var vid slutet a nämnda år 6909, af tillsammans 451,806 kom. merslästers drägtighet och med en besättning af 47,570 man. Af dessa fartyg voro 293( sysselsatta med den inhemska och 3973 med den utländska sjöfarten. År 1800 var Nor. ges handelsflotta endast 1156 fartyg på 58,206 kommersläster och år 1847 4076 fartyg på 131,808 kommersläster med 19,545 mans besättning. Blott från 1867 till 1868 ökades lästetalet med 8 procent. Af samtliga till Norge år 1868 ankomna fartygs lästetal, 732,196 kommersläster, gick endast 204267 under främmande flagg och af det afgående, 716,296 kommersläster, endast 205,268. Föga e än hälften af hela den utländska sjöfarten gick på Storbritannien och Irland. Dernäst i ordningen kommo Frankrike, Hol land och Danmark. För sitt bastiga uppblomstrande har norska handelsflottan, som bekant är, till en stor del att tacka fraktfarten på utiandet, hvilken år 1868 uppgick till öfver en million kommersläster. Omsättningen med utlandet har varit i ständigt tilltagande. Varuexporten, som för år 1851 beräknas till 11 millioner spdr, steg år 1868 till 172 millioner, och när man härtill Jägger norska skepps bruttofrakt på utlandet, får man kredit till 31,900,009 spdr. Debet är något större, nemligen för import 26,600,000 spdr och för norska fartygs konsumtion och omkostnader i utlandet 6 millioner spår, summa 32,600,000. Men jemför man 1868 med de närmast föregående år, får man i medeltal ett öfverskott af 460,000 spdr på exportens sida. Det största import-ötfverskottet egde rum 1865, för hvilket år det beräknas till inemot 3 millioner spdr, ett resultat, i hvilket de gynnsamma sjöfartsförhållandana vis serligen hade en väsentlig andel. Detta öfverskott bidrog utan tvifvel till den stora illökningen i importvärdet för följande år. Af 1868 års import intager, i anseende tili penningevärdet, spanmål och mjöl, främsta ummet. Dernäst komma manufakturvaror. Bland exportartiklar representerar trälasten let största värdet, dernäst fiskvaror. Största mporten, för inemot en tredjedel af hela vär. let, kom från Nordtyskland. Största exporen, nära en tredjedel, gick till Storbritanven och Irland. Af importtullen inbragte ullen för socker det mesta, nära en half nillion spdr. Ett politiskt diskussionsmöte hölls i förra eckan at Landviks bondevänförening. Förandlingarna leddes med mycken ordning och larhet af klockaren Hanssen. Diskussions.mnena voro: räntefoten, rösträtten och dickta val. Ehuru man ansåg, att jordbruket h de mindre näriogarna icke tålde en ta af D procent, trodde man sig dock i nseende till de vådor som skulle vara föreade med en nedsättning för närvarande icke öra förorda någon ändring i de bestående ;rhållandena. I fråga om rösträtten önskade lia en utvidgning, men voro af så mycket era delade åsigter i fråga om sättet. Sverrups förslag ansågs vara det som hade de jörsta utsigterna. Frågan om direkta val ann man ej behandla.